Vad händer 2025?

Posted on februari 28th, 2025 by Göte Fagerfjäll

På börsen är idag Nvidia värt 32 gånger mer än Intel. Det skulle nog inte många ha gissat för fem år sedan då Intel var värt nästan dubbelt så mycket som Nvidia. Eller för 25 år sedan då Intel var värt sådär 150 gånger mer. Frågan är nu om Nvidia kan fortsätta att dominera halvledarmarknaden eller om något (som DeepSeek) kan kasta in grus i maskineriet. Frågan är också hur Intels framtid ser ut efter alla misslyckade satsningar. Detta och mycket annat tar vi en titt på i dagens krönika.

Läs krönikan om AI, Intel och Nvidia..

Läs krönikan om Trump, Grönland och yttrandefriheten..

Läs krönikan om energipolitik..

Läs krönikan om kärnkraft..

Läs krönikan om Europas bilindustri..

Läs temaartiklarna om radiomätteknik

Läs temaartiklarna om embeddedsystem

Klicka här för att prenumerera på
Elektronik i Nordens Nyhetsbrev

Filed under: Analogteknik, EDA, Effekthalvledare, Embedded, Fordonselektronik, Kontaktdon, Kortsystem, Mikroprocessorer, Mikrovag, Opto, SvenskTeknik

«

Leave a Reply

  •

  • Kommentaren

    Vad händer med Intel och Nvidia?

    På börsen är idag Nvidia värt 32 gånger mer än Intel. Det skulle nog inte många ha gissat för fem år sedan då Intel var värt nästan dubbelt så mycket som Nvidia. Eller för 25 år sedan då Intel var värt sådär 150 gånger mer än Nvidia. Det beror inte bara på Nvidias framgångar utan också på Intels långa rad av misslyckanden. Mer om det strax.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (820 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.