Superdatorn Triolith har flyttat till nybyggda Kärnhuset vid Linköpings universitet (LiU), Campus Valla, och blivit än mer kraftfull. Med 1600 noder klarar Triolith nu 407,2 teraflops, biljoner flyttalsoperationer per sekund, vilket enligt LiU troligtvis gör den till Nordens vassaste superdator.

Måndagen den 26 augusti klockan 9.00 stängdes strömmen av för superdatorn Triolith, samma eftermiddag kunde forskarna åter logga in på superdatorn som nu finns i helt nybyggda Kärnhuset och som dessutom blivit betydligt kraftfullare. 1200 noder har utökats till 1600.

– Flytten gick fullständigt friktionsfritt, jag är imponerad, säger professor Patrick Norman, föreståndare för Nationellt superdatorcentrum, NSC i ett pressmeddelande.

Som en del i kvalitetsgranskningen av leveransen från HP körs det test som avgör hur kraftfull datorn är jämfört med världens alla andra superdatorer. Triolith låg med sina 303,7 teraflops på 83:e plats på Top100-listan när den invigdes för knappt ett år sedan. Placeringen har dalat sedan dess men med uppgraderingen klarar Triolith nu hela 407,2 teraflops.

– Tack vare den utökade kapaciteten är vi ganska säkra på att fortfarande ligga på Top100-listan och vi vet att vi passerat det som tidigare var Nordens snabbaste superdator, säger Patrick Norman.

Hela superdatorsatsningen finansieras av Vetenskapsrådet genom satsningen på SNIC, Swedish National Infrastructure for Computing. NSC har idag runt 650 professionella användare från i princip alla svenska universitet.

– Triolith har snabbt blivit en populär maskin i forskarvärlden. Vi har en bra och effektiv driftsorganisation och bra infrastruktur. Det är enkelt att vara forskare i samarbetet med NSC, säger Patrick Norman, som själv är professor i beräkningsfysik på LiU och utnyttjar kapaciteten i sin forskning.

Superdatorn utnyttjas för beräkningar inom ett stort antal områden, i första hand inom kemi och materialvetenskap, för teoretiska beräkningar för att få fram nya material och molekyler med förbättrade egenskaper – just det område som också kammade hem årets Nobelpris i kemi. Andra användningsområden är exempelvis klimatsimuleringar eller flödesdynamik, där man beräknar såväl hur blodet virvlar och flödar i hjärtat till hur luft strömmar runt flygplanskroppar.

Filed under: SvenskTeknik