Välkomna till Mars!

Posted on februari 8th, 2021 by Göte Fagerfjäll

Tre rymdsonder når Mars under februari månad efter att ha startat från jorden i juli förra året. När det sker finns åtta fungerande rymdsonder i bana kring Mars och tre på planetens yta. En av sonderna, europeiska Mars Express med det svenskbyggda instrumentet ASPERA-3, befinner sig i omloppsbana runt planeten sedan 18 år.


Mars Express med IRF-instrumentet ASPERA-3 befinner sig i omlopp kring Mars sedan 18 år tillbaka. Under februari välkomnas fler rymdsonder till Mars. Foto: ESA

Tisdag den 9 februari klockan 16.30 svensk tid går sonden Hope från Förenade Arabemiraten in i bana kring planeten. Den 10 februari anländer kinesiska Tianwen-1 och sedan ska NASA:s rover Perseverance landa på Mars yta den 18 februari.

Mars Express var den första europeiska rymdsonden till en annan planet och sköts upp sommaren 2003. Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna har utvecklat och byggt ett av de sju vetenskapliga instrumenten, ASPERA-3, som Mars Express bär med sig.

Instrumentet utför kontinuerliga mätningar av rymdmiljön kring planeten, bland annat för att studera hur mycket vatten som Mars förlorar ut i rymden.

Mats Holmström, forskare vid IRF i Kiruna är ansvarig för ASPERA-3:

– Med de nya sonderna på plats kommer vi att kunna lära oss ännu mer om den planet som mest liknar jorden. Vi kan studera Mars yta, atmosfär, och omgivande rymd noggrannare än någonsin tidigare. Vi hälsar de nya besökarna lycka till och välkomna till Mars!

Filed under: SvenskTeknik

« »

One Response to “Välkomna till Mars!”

  1. Limpan4all, on februari 11th, 2021 at 22:44 Said:

    Vart hittar man rejäla beskrivningar så att man kan förstå båda vad de mäter och hur dom lyckas att göra det?
    För jag misstänker att jag som skattebetalare är med och betalar för teknologin som skapas och då vill jag även inhämta lite kunskap.
    Inte bara från resultaten, utan jag är betydligt mera intresserad av själva mätinstrumenten.

  •

  • Kommentaren

    Rökridåer i energipolitiken

    ”De höga elpriserna nu beror inte på för lite vindkraft utan för lite vind”. Det skrev Gunnar Hökmark häromdagen (på X) och det hade han naturligtvis alldeles rätt i. Det hjälper inte att bygga vindkraft för att få el när det inte blåser. Men i dagens energidebatt hävdar ändå media, vänsterpolitiker och hållbarhetsexperter att mer vindkraft är lösningen på de problem som vindkraften skapat. Så det kanske kan vara läge att försöka vifta undan rökridåerna och fundera över varför så många sprider så uppenbart tvivelaktiga ”sanningar” och varför de är så ovilliga att analysera vad som hänt.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (818 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.