Trots att 10 000 personer i första hand sökte till civilingenjörsutbildningen i höst gör Ingenjörsamfundets vd, Terje Andersson, bedömningen att ingenjörsbristen kvarstår. Ingenjörsyrket behöver marknadsföras ytterligare och få fler unga att välja en framtid som ingenjör.

Civilingenjörsutbildningen var den högskoleutbildning i Sverige som hade flest förstahands-sökande till höstterminen 2011 enligt färsk statistik från SCB och Högskoleverket. 10 000 personer sökte, vilket är åtta procent fler än förra året. Trots det tror inte Ingenjörsamfundets vd, Terje Andersson, att detta är lösningen på den rådande ingenjörsbristen i Sverige.

– Ökningen sker från mycket låga tal och fortfarande råder det brist på ingenjörer i det svenska samhället. Både inom industrin och i den offentliga sektorn, säger Ingenjörsamfundets vd Terje Andersson.

Ingenjörskåren står inför stora pensionsavgångar de närmaste fem till tio åren. Denna brist på ingenjörer det kan leda till riskerar inte bara att drabba näringslivet. Många av landets ingenjörer arbetar inom den offentliga sektorn med viktiga samhällsfunktioner: transporter till lands, till sjöss och i luften, el- och vattenförsörjning, telefon- och datakommunikation och andra viktiga funktioner, som vi mer eller mindre bara utgår från ska fungera.

– Vi har inte påverkat attityderna tillräckligt för att lösa problemet med ingenjörsbristen. Företagen behöver marknadsföra vad ingenjörsyrket innebär. Bilden av ingenjören måste göras mer lockande. Högstadie- och gymnasieelever har fortfarande stor okunskap om vad ingenjörer gör. Det finns kvar en gammalmodig bild av vad en ingenjör är.

Gymnasieingenjörsutbildningen återinförs på prov fram till år 2014. I och med det finns det idag tre examina för ingenjörer (gymnasie-, högskole- och civilingenjör). Tre alternativ som passar för olika individers förutsättningar och utgör en styrka för ingenjörsutbildningarna i Sverige. Det minskar också risken för att arbetsgivarna får överutbildad personal.

– Den risk jag kan se med tre examina är att arbetsgivarna inte vet vad de olika nivåerna innebär. De behöver ha koll och rekrytera rätt kompetens utifrån de behov de har, säger Terje Andersson.

I slutänden måste fler välja att gå de olika utbildningarna för att Sverige ska få fram flera nya ingenjörer. Vägen dit går genom bättre marknadsföring av ingenjörsyrket. Samhället, arbetsmarknadens parter och utbildningssektorn måste tillsammans satsa för att visa vilka möjligheter det finns för dem som väljer att utbilda sig till ingenjörer. Det är avgörande att elever får klart för sig vilka karriärvägar som öppnar sig för den som väljer någon av ingenjörsutbildningarna, enligt ett pressmeddelande.

Filed under: SvenskTeknik