Forskarteamen vid Institutet för rymdfysik (IRF) arbetar aktivt med nästa stora rymdprojekt. Mätinstrument från IRF ska på nära håll studera en komet som är oförändrad sen solsystemets bildande och som än så länge är oupptäckt. Ett uppdrag som genomförs ombord på den kommande europeiska rymdsonden Comet Interceptor.

SCIENA_Foto_IRF

Den europeiska rymdorganisationen ESA planerar att skjuta upp rymdsonden från Kourou i Franska Guyana 2029 och IRF blev utvald att bidra med mätinstrument till kometexpeditionen under 2019. Sedan dess designar och bygger medarbetare från Kiruna och Uppsala på IRF:s två instrumentbidrag. Den 8 juni förklarade ESA officiellt att de nöjer sig med det förberedande arbetet och går vidare med att förverkliga projektet.

Expeditionen inleds med att Comet Interceptor parkeras i rymden nära jorden i väntan på att en nyupptäckt komet från solsystemets utkanter närmar sig. När det inträffar ska rymdsonden jaga i kapp kometen och på nära håll göra en förbiflygning, med tre rymdfarkoster.

Kometen kommer att vara oförändrad tack vare att den inte blivit uppvärmd av solen vilket möjliggör studier av dess uppbyggnad och material som härstammar från tiden när solsystemet bildades.

Kometexpeditionen omfattas av unika flerpunktsmätningar i en komets atmosfär som ska bidra till att svara på hur kometatmosfären växelverkar med flödet av laddade partiklar från solen, solvinden.

Ombord på Comet Interceptor bidrar IRF med instrumentet Solar wind Cometary Ions and Energetic Neutral Atoms, SCIENA, som blir först med att mäta energirika atomer vid en komet.

– SCIENA kommer att mäta inflödet av energi och partiklar från solvinden samt den del av kometmiljön som påverkats av solvinden, säger Hans Nilsson, ansvarig forskare för instrumentet. Den del av kometens atmosfär som blir elektriskt laddad ger bland annat upphov till kometens jonsvans. Kometer har både en jonsvans och en dammsvans som pekar åt lite olika håll.

IRF bidrar även till ett instrument, Cometary Plasma Light INSTrument, COMPLIMENT, med Niklas Edberg vid IRF i Uppsala som ansvarig forskare.

– Instrumentet kan liknas vid en rymdväderstation för plasma, den tunna gas av elektriskt laddade partiklar som finns runt kometen. Vi kommer att mäta täthet och temperatur samt elektriska fält och stoftkorn vid kometen för att förstå hur dess atmosfär, koman, är uppbyggd, säger Niklas Edberg.

IRF har studerat kometer tidigare. Ombord från rymdsonden Giotto som sköts upp 1985 för att studera kometen Halley genom förbiflygningar. Rymdsonden var först med att avbilda en kometkärna och lyckades hitta de första bevisen på organiskt material på en komet.

Även kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko har studerats av IRF. Kometsonden Rosetta sköts upp 2004 för två års studier i omlopp runt kometen. Ombord på rymdsonden fanns två mätinstrument från IRF som båda studerade den delvis joniserade gas och de stoftpartiklar som strömmar ut från kometkärnan när den värms upp av solen. Rosettas uppdrag avslutades med en kontrollerad kraschlandning på kometkärnan i september 2016.

Filed under: SvenskTeknik