Ericsson firar trettioårsjubileum som tillverkare av DC/DC-aggregat. Under de åren har verkningsgraden kommit allt närmare 100 procent.

De olika produktfamiljerna under 30 år

De första DC/DC-modulerna från Ericsson lanserades 1983 och då var PKE-modulerna världens första högfrekvensswitchade DC/DC-omvandlare. Sedan dess har företaget introducerat många nya generationer, senast de FRIDA II-baserade BMR456- och BMR457-modulerna.
PKE-modulerna var framtagna för distribuerade arkitekturer och vmåste därför vara ytterst kompakta. Det målet nådde man med råge. Modulerna var vid introduktionstillfället bara en femtedel så stora som konkurrerande enheter. De hade ockå extremt hög tillförlitlighet, med en MTBF på två miljoner timmar.
Några år efter PKE-modulerna introducerade Ericsson den ytterst kompakta PKC-serien och därefter, början av nittiotalet, kom de ännu mindre PKF MacroDens-modulerna.
I mitten av nittiotalet kom de första modulerna med mer än 90 procents verkningsgrad.
I början av 2000-talet började de distribuerade arkitekturerna i telekomsystem bytas mot IBA-arkitekturen (Intermediate Bus Architecture) Det innebär att distributionsspänningen på 48 V konverterades ner till 12 V på ett tidigare stadium och att 12 V sedan används för att mata ett antal mindre DC/DC-regulatorer som ger 5 V eller lägre till de olika lasterna. DC/DC-omvandlarna blev också allt intelligentare, med kommunikation över en egen digital buss. Exempel på det här är de digitalt styrda omvandlarna BMR450 och BMR451 på 20 eller 40 A.
Den senaste generationen omvandlare introducerades förra året, med FRIDA II-plattformen. Här används en mycket noggrann dynamisk styrning för att möta lastförhållandena. Resultatet är ytterligare högre verkningsgrad och reducerat behov av kylning. Exempel på DC/DC-moduler i den här familjen är BMR456 och BMR457.

Filed under: SvenskTeknik