Terahertzsensor från Chalmers till Jupiters månar

Posted on oktober 8th, 2013 by Göte Fagerfjäll

En kompakt och känslig terahertz-radiomottagare för rymduppdrag som ESA:s ”Jupiter icy moons explorer” har utvecklats i ett gemensamt europeiskt projekt, lett av Chalmers. Forskarna har uppnått rekordresultat när det gäller mottagarens förmåga att ta emot svaga signaler. Nyckeln till detta resultat är att använda högpresterande halvledarkomponenter, och på Chalmers har de utvecklat en komplett tillverkningsprocess för membranintegrerade Schottkydioder, som är speciellt lämpliga för terahertztillämpningar.


En illustration av mottagaren i "Juice", som skall undersöka Jupiter och dess månar. Bild ESA och Chalmers
Läs mer..

Ladda ner legoöversikten i PDF-format

Klicka här för att prenumerera på
Elektronik i Nordens Nyhetsbrev

Läs nyhetsbreven på webben

Filed under: Temapuff

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Lätt att förstöra infrastruktur

    Både klimataktivister och politiker är rörande överens om att vi måste byta till elbilar (eller helst sluta köra bil) och sluta att flyga inrikes. Men förvånansvärt få verkar fundera på vad som händer när fungerande infrastrukturer inte längre är lönsamma. Kan vi klara oss utan inrikesflyg, postbefordran och bensinstationer? Finns det ett vettigt alternativ när den gamla infrastrukturen inte längre finns? Och finns det till och med en risk att vi tappar bort hela elnätet när anslutningen blir alltför dyr?

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (814 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.