Sveriges snabbaste superdator till KTH

Posted on juni 11th, 2014 by Göte Fagerfjäll

KTH investerar tillsammans med samarbetspartners 170 miljoner kronor för att införskaffa Sveriges snabbaste superdator. Den ska bland annat användas till strömningsmekanik, klimatmodellering, plasmafysik, materialforskning och simuleringar på molekylär nivå.

 

KTH:s nuvarande superdator Lindgren, som invidges under 2010, börjar bli till åren. Snart är det dags för pension.
– De blir gamla efter 3-4 år och det är mera lönsamt att byta ut dem än att uppgradera, säger Gert Svensson, biträdande föreståndare på KTH:s superdatorcentrum PDC.
Det är alltså dags för föryngring. Lindgren ska bytas mot en ny superdator som blir mycket effektiv. 10 upphöjt till 15 flyttalsoperationer per sekund närmare bestämt.
– 4-5 ggr snabbare än Lindgren tror vi att den nya maskinen blir. Förr handlade det om teraflops, nu är det petaflops så gäller. Den nya ska väl överskrida en petaflop. Datorn kommer definitivt att vara snabbast i Sverige när den är nyinstallerad.
När är den då klar att tas i drift?
– Våren 2015. Mer specifikt tror vi att den är på plats i mars 2015. Det beror dock lite grand på vilken leverantör som står för hårdvaran. Det är en öppen upphandling, och det finns väl ett tiotal tänkbara leverantörer. Det här är inget man bygger ihop en kvart, så en del produktionstid får vi räkna med.
Den kommande superdatorn är så vitt Gert Svensson och hans kollegor vet den största datorinvesteringen för forskningsändamål som gjorts i Sverige. Den ska bland annat användas till strömningsmekanik, klimatmodellering, plasmafysik, materialforskning och simuleringar på molekylär nivå. Den kommer också att vara en språngbräda ut i den stora världen för forskare på KTH. De kan lära sig att arbeta på denna superdator och se att deras program fungerar. Sedan kan de söka sig vidare ut i världen och försöka få loss tid på ännu snabbare superdatorer.
Finansieringen till KTH:s nya superdator kommer bland annat från Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) och är på 100 miljoner kronor. KTH investerar 60 miljoner och 10 miljoner kommer från industriella samarbeten. Pengarna fördelas över 4 år.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Rökridåer i energipolitiken

    ”De höga elpriserna nu beror inte på för lite vindkraft utan för lite vind”. Det skrev Gunnar Hökmark häromdagen (på X) och det hade han naturligtvis alldeles rätt i. Det hjälper inte att bygga vindkraft för att få el när det inte blåser. Men i dagens energidebatt hävdar ändå media, vänsterpolitiker och hållbarhetsexperter att mer vindkraft är lösningen på de problem som vindkraften skapat. Så det kanske kan vara läge att försöka vifta undan rökridåerna och fundera över varför så många sprider så uppenbart tvivelaktiga ”sanningar” och varför de är så ovilliga att analysera vad som hänt.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (818 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.