Telekombranschen har förändrats dramatiskt på 30 år, från ett starkt monopol utan valmöjligheter till full konkurrens med ett enormt utbud av tjänster och betalstrukturer. Den tekniska utvecklingen har varit pådrivande, men också visionära politiker som vågade avveckla monopolet. I sin avhandling i industriell marknadsföring på Linköpings Universitet har Helena Lindskog studerat två parallella processer som har påverkat varandra; avmonopoliseringen av telekom-marknaden och utvecklingen av offentlig upphandling.

– Det fanns aldrig någon stark folkopinion för att avmonopolisera telefonmarknaden, säger hon. Folk var i stort nöjda med Televerket och dess tjänster. Istället var det visionära politiker som vågade ta beslutet.
Televerket hade heller inte i juridisk mening monopol, det handlade om ett de facto-monopol.
Avvecklingen av detta monopol underlättades praktiskt genom att regeringen 1991 tillsatte en delegation, STATTEL, som fick till uppgift att upphandla telekom-tjänster i konkurrens för den offentliga sektorn. Genom att kunna erbjuda stora ramavtal skulle nya spelare förmås intressera sig för den här marknaden och konkurrens uppstå, säger Helena Lindskog, som själv arbetade som tekniskt ansvarig i STATTEL.
– Det var en stark signal till marknaden. Om staten kan välja någon annan leverantör än sitt eget bolag, så är konkurrensen reell.
Intresset var också stort och Sverige blev en testmarknad för telekomföretagen, säger hon. Sverige har legat två, tre år före utvecklingen i övriga Europa.
Men när offentliga sektorn privatiserar ökar också vikten av offentlig upphandling, konstaterar Helena Lindskog. Värdet av den offentliga upphandlingen är i Sverige idag ca 20 procent av BNP. Trots detta är det få som har forskat på upphandlingen ur ett ekonomiskt perspektiv.
Den offentliga upphandlingen är strikt reglerad, betydligt strängare än privata företags upphandling. Inga ändringar får göras i förfrågningsunderlaget sedan det gjorts tillgängligt. Det innebär att upphandlaren måste tänka efter noga i förväg och vara mycket säker på vad man vill ha.
– Man kan inte ångra sig i efterhand, säger Helena Lindskog, då riskerar man att dras inför domstol.
Effekten blir att förfrågningsunderlag ofta är enormt omfattande, för att täcka alla tänkbara situationer. Ett exempel är när Stockholms stad skulle upphandla telekom-tjänster och förfrågningsunderlaget tog upp hela utrymmet på två CD-skivor. Hela processen blir mycket komplicerad och lämnar knappast utrymme för mindre utförare att lämna anbud.
Att standardisera och strukturera upphandlingsprocessen är därför en angelägen uppgift, konstaterar Helena Lindskog, som själv arbetar just med detta. I ett VINNOVA-finansierat projekt utvecklar hon ett hjälpmedel, en guide i form av en elektronisk portal för upphandling av telekom-tjänster.
Helena Lindskog disputerade den 21 november.

Filed under: Svensk Ekonomi