Rapporten ”Sverige inte helt uppkopplat 2025”, som tagits fram av riksorganisationen Hela Sverige ska leva tillsammans med bredbandsbyggaren IP-Only, visar att 16 av landets 21 regioner riskerar att aldrig nå regeringens bredbandsmålsättning.

Rapporten avslöjar bland annat följande tre kritiska punkter om regeringens bredbandsstrategi.

1. Landsbygden är den stora förloraren

87 procent av hushållen har tillgång till snabbt bredband, vilket betyder drygt 800 000 färre uppkopplade svenskar än regeringens mål. Mest kritiskt är det på landsbygden där ungefär hälften, 45 procent, saknar snabbt bredband. Vidare visar PTS nya investeringsrapport att två av de tre största aktörerna minskar sina investeringar – enbart IP-Only ökar.

Ingen region lyckades nå regeringens bredbandsmål, och rapportens uträkningar visar att 16 av 21 regioner aldrig kommer nå målet om inte stora åtgärder genomförs – däribland en kraftig ökning av investeringar i form av statliga stödmedel från regeringen.

– Din bostadsadress ska inte bestämma dina möjligheter att vara med i digitala samhället, säger Terese Bengard, verksamhetschef på riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Vår rapport, som stöds av Post- och telestyrelsens statistik, visar ett delat land när det handlar om bredbandstillgång. För att även landsbygdsborna ska få möjligheter att fullt ut kunna driva företag, arbeta hemma och använda framtidens välfärdstjänster krävs politiskt krafttag. Bredbandsfrågan måste upp på agendan och resurser måste avsättas, konsekvensen kan annars bli oerhört allvarliga.

– De allra flesta har nöjt sig med genomsnittssiffran 87 procent, utan att gå längre och se statistiken för kommunerna på nedbruten nivå, säger Fredrik Borg, affärsområdeschef consumer på IP-Only, Sveriges största bredbandsbyggare på landsbygden. Där ser verkligheten betydligt mörkare ut. Vi har tidigare fått indikationer på att landsbygden blivit ett digitalt b-lag, rapporten understryker detta dessvärre.

2. Regeringens vilja är för låg – och har gammaldags syn på infrastruktur

Det är betydligt dyrare att bygga ut bredband till landsbygdsområden, varför det krävs ökade investeringsmedel från staten. Samtidigt som rapporten visar att det krävs totalt 19 miljarder kronor för att nå bredbandsmålet har regeringen avsatt 2,85 miljarder. Totalt saknar 650 000 hushåll snabbt bredband i Sverige i dag. Regeringens satsning innebär att knappt 60 000 hushåll av dessa kan få tillgång till snabbt bredband. Regeringens bidrag räcker alltså till mindre än tio procent av behovet.

Vidare kan regeringens del på 2,85 miljarder till bredbandsutbyggnaden jämföras med de 799 miljarder som man satsar på vägar och järnvägar.

– Bredbandsutbyggnaden är vår tids viktigaste infrastrukturfråga för att folk ska kunna bo, verka och driva företag i hela Sverige, säger Terese Bengard. Att den digitala infrastrukturen inte kommer högre upp på den politiska agendan tyder därför på att det finns en gammaldags syn på infrastruktur.

3. Långsiktiga bredbandsmålet förvirrar – verkligheten värre än vad siffrorna visar

Det långsiktiga bredbandsmålet för 2025 utgår från att man har snabbt bredband i ”absolut närhet”. Målet för 2020 utgår istället från ”faktisk tillgång”. Rapporten visar att målet för 2025 är missvisande, där du trots bredband i ”absolut närhet” i många fall omöjligt kan få bredband på grund av för stora kostnader. Målet för 2020 utgår från att man enkelt kan kopplas upp.

På grund av detta visar rapporten att målet för 2025 i själva verket är mycket lättare att nå än målet för 2020.

– Långsiktiga målet för 2025 är ett mål fullt av osäkerheter, där verkligheten ser betydligt värre ut än vad siffrorna säger. Risken är att vi ser på de fina siffrorna som 2025-målet bygger på, sitter glada och nöjda medan hushållen på landsbygderna fortsätter att tvingas klara sig utan snabbt bredband.

Rapporten är skriven av undersökningsföretaget A-focus på uppdrag av bredbandsaktören IP-Only och Hela Sverige ska leva – en expertorganisation på landsbygdsfrågor.

Filed under: SvenskTeknik