Svenskt instrument visar effekter av solstorm på Mars

Posted on oktober 3rd, 2017 by Göte Fagerfjäll

Mars träffas av energirika partiklar från ett utbrott på solen enligt mätningar av instrumentet ASPERA-3 ombord på satelliten Mars Express.

10irf01
Bild: IRF, NASA/GSFC

En solstorm gjorde att planeten Mars träffades av energirika partiklar den 11 september 2017, visar mätningar från ett svenskt satellitinstrument. Solstormar är utbrott som slungar ut laddade partiklar från solens yta, och under tre dagar var strålningsvärdena vid planeten kraftigt förhöjda enligt mätningar av det svenska instrumentet ASPERA-3 ombord på satelliten Mars Express som har kretsat runt planeten sedan 2003. Det var en av de kraftigaste solstormarna som Mars Express observerat.
De förhöjda strålningsnivåerna vid Mars observerades även av amerikanska rymdstyrelsen NASA:s satelliter vid Mars, samt på ytan av rovern Curiosity. Energirika elektroner som träffade Mars på nattsidan gav upphov till ett sken motsvarande jordens norrsken, vilket observerades av satelliten MAVEN.
Mars Express är den första europeiska satelliten till en annan planet. Ombord finns det svenska satellitinstrumentet ASPERA-3 från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna. ASPERA-3 mäter flödena av joner, elektroner och neutrala atomer i rymden kring Mars. Genom åren har ASPERA-3 gjort många intressanta observationer vid Mars. Bland annat mäts kontinuerligt utflödet av joner från planeten. IRF har huvudansvar för ASPERA-3, men ca 15 forskargrupper från ett tiotal länder deltar i forskningsprojektet som är ett stort internationellt samarbete.
– Vårt instrument på Mars Express har nu observerat rymdvädret kring Mars kontinuerligt i mer än 13 år, säger docent Mats Holmström, IRF, som är ansvarig för instrumentet. Den här kontinuiteten är viktig om vi vill observera ovanliga händelser, som den här solstormen. Mars Express och vårt instrument fungerar fortfarande bra, så vi kan förhoppningsvis fortsätta att övervaka rymdmiljön kring Mars i många år till.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Rökridåer i energipolitiken

    ”De höga elpriserna nu beror inte på för lite vindkraft utan för lite vind”. Det skrev Gunnar Hökmark häromdagen (på X) och det hade han naturligtvis alldeles rätt i. Det hjälper inte att bygga vindkraft för att få el när det inte blåser. Men i dagens energidebatt hävdar ändå media, vänsterpolitiker och hållbarhetsexperter att mer vindkraft är lösningen på de problem som vindkraften skapat. Så det kanske kan vara läge att försöka vifta undan rökridåerna och fundera över varför så många sprider så uppenbart tvivelaktiga ”sanningar” och varför de är så ovilliga att analysera vad som hänt.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (818 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.