Hos svenska solcellsbolaget NLAB, delägt av Fasadglas AB, uppges det sedan en tid pågå en intensiv forskning och utveckling av tredje generationens solceller.

– Det handlar om grätzelsolceller som ”turboförstärks”, (så kallade generation 3+), genom en teknik att återföra ljus som egentligen redan passerat solcellerna och dopa dem ytterligare så att de blir ännu mer effektiva, säger Bengt Schierman, ansvarig för FoU på Fasadglas AB, något kryptiskt.

NLAB:s anläggning ligger inrymd i Tekniska högskolans lokaler i Stockholm. Här förfogar ett tiotal anställda över 2 000 kvadratmeter arbetsyta, varav hälften är klinisk laboratoriemiljö. Att satsningen är långsiktig förstår man av att Bengt Schierman inte räknar med att marknadsfärdiga produkter kan lanseras förrän om tre år.

– Allt går dock enligt planen och innan årsskiftet kommer vi att ha en prototyp framme, men sedan ska den förstås köras och testas av oss själva. Den ska genomgå provningar av olika provningsinstitut, CE-kontrolleras och patentregistreras innan det kan bli en serieproduktion. Men som sagt – det här tror vi på – och då får det ta tid. Vi har också ett starkt ägarstöd och EU-bidrag för projektet.

Bengt Schierman ser fram emot att få prova den nya tekniken i skarpt läge, i riktiga installationer, för att visa hur låg solenergistrålning kan utnyttjas mycket effektivare med 3+ generationens solceller. Något som blir extra intressant för länder långt från ekvatorn, med mindre dagsljus, särskilt vinterhalvåret, och för applikationer i alla väderstreck.

– Den här nya effektivare metoden innebär enkelt förklarat att grätzelsolceller med turboförstärkning dels utnyttjar fler våglängder i det befintliga dagsljuset och dels alltså skjuter tillbaka solenergi som passerat det semitransparenta lager som solcellerna utgör.

NLAB:s inriktning uppges vara att i ett första steg att tillverka helt opaka solceller. Det är mindre komplicerat än de designprodukter som sedan ska utvecklas i nästa steg. Då handlar det om att tillsammans med arkitekt, designer och kund skapa semitransparenta grafiska mönster med hjälp av screenteknik. Det här ska innebära att valfriheten i form, färg och motiv är mycket stor och att det fungerar även med fotografier.

– Vår vision är att få fram ett effektivt funktionsglas – med design och transparens som passar stadsmiljö med svag eller ingen solinstrålning alls. För våra solceller fungerar ju även utan direktsolljus, det räcker med befintligt dagsljus. Så det går bra även inomhus, precis som blommor. Faktum är att hela processen liknar fotosyntesen i naturen, säger Bengt Schierman.

Den nya generationens solceller är tänkta att användas inom bygg- och fastighetssektorn. NLAB och Fasadglas har fokus på glasfasader och lanternintak i bebyggd miljö, där det hittills med de befintliga solcellssystemen varit problematiskt att få tillämpa dem på grund av att de påverkat arkitektoniska värden för mycket. Med de nya solcellerna kan man till och med göra installationer på k-märkta byggnader utan att arkitektur eller estetik störs, menar företaget.

– Det handlar om möjligheten till design. Snart kan man kombinera strikta renoveringar med en fantastisk energieffektivisering, understryker Schierman och framhåller samtidigt den fortsatta möjligheten att använda 2:a generationens solcellstunnfilm, en befintlig teknik som kommit lite i skymundan i takt med att priset på kisel, vilket är huvudingrediensen till de allra mest traditionella solcellerna, sjunkit.

– Här har jag hittat en ny framkomlig väg. Till exempel är ju fasadbeklädnad med färgade glas vanlig idag. Tar vi här och sätter in solceller i tunnfilm istället får vi en ”pay off” på noll år, alltså omedelbar lönsamhet. Och tunnfilmerna går att få semitransparenta med olika kulörer som ju medger stor arkitektonisk valfrihet.

– Alla pratar om vad det kostar och vilken effekt man får ut, med all rätt. Men om man inte har en dyr kostnad, så blir allt som genereras plus i kassan. Våra tunnfilmer levererar 60 watt per kvadratmeter, och är effektiva även sett över hela året i och med att de fungerar även i mulen väderlek, vilket solceller uppbyggda med kisel inte klarar.

Bengt och Fasadglas uppges idag tala med flera fastighetsägare som är intresserade av större tunnfilmsanläggningar. Bland annat räknar man på en 9 000 m2 stor installation uppe på ett industritak.

– Här får vi en effekt på 62 megawattimmar plus på ett år. Det motsvarar vad ungefär 300 ordinära villor använder i el. Vi räknar med en ”pay off” inom fem-sex år på en sådan här anläggning – utan bidrag – betonar Bengt och ser förstås gärna att det skapas bra incitament från myndigheterna så att fler kan växla till miljövänligare energiproduktion till vettiga kostnader, enligt ett pressmeddelande från Glasbranschföreningen.

Filed under: SvenskTeknik