Snart tas det första spadtaget för att förverkliga KTH:s Live-In Lab, lägenheter för drygt 300 studenter som samtidigt är laboratorium. Idéerna till tänkbara forskningsprojekt är många, som lägenhetsväggar som flyttar sig från dag till annan, golv som genererar elektricitet när de boende går på det samt fönster som kan ändra form eller är utbytta mot tv-skärmar.

Tänkt exempel på interiör i en lägenhet.
Bild: Semrén+Månsson Licens: Creative Commons

Idén till satsningen började med att Jonas Anund Vogel, initiativtagare till och projektledare för KTH Live-In Lab, gjorde en intervjustudie 2012. Målet var att identifiera vilka hinder som finns för att införa olika former av ny teknik vid nyproduktion och renovering av bostadhus.

Det visade sig att verifierings- och valideringsprocessen – det vill säga själva testandet av att tekniken verkligen fungerar som avsett – var alltför lång.

– Saknas verifiering av produkter, det vill säga riktiga tester som resulterar i att produkten eller tjänsten anses som professionell enligt gällande standardavtal, så är det få projektörer eller entreprenörer som vågar föreslå ny innovativ teknik. Därmed erhåller fastighetsägare sällan den senaste tekniken i sina bostäder. Med KTH Live-In Lab vill vi påskynda införandet av till exempel ny miljö- och informationsteknik och öka innovationstakten samt förkorta ledtiden mellan forskningsresultat och bred marknadsintroducering, säger Jonas Anund Vogel, som också är forskare på avdelningen för Energiteknik på KTH.

Han lägger till att KTH Live-In Lab inte bara blir en katalysator för innovation. Genom tester kring innovativ teknik kan även olika strukturella aspekter kring boende och byggande utmanas och ifrågasättas. Ett exempel kan vara teknikens roll för relation mellan upplevd nytta och yta. Genom introducering av ny teknik kan det finnas möjligheter att skapa samma upplevda nytta på färre kvadratmeter än dagens regelstrukturer tillåter.

Inte nog med det, samtidigt undersöks nya affärsmodeller, incitamentsstrukturer och samarbetsformer för dessa nya boenden. Ett levande laboratorium uppstår som täcker allt från planering och byggande till förvaltning och ägande.

– På ett år kan man testa lika mycket i KTH Live-In Lab som det vanligtvis tar tio år i en ordinär byggnad att hinna med. Dessutom ska vi inte glömma att det kan gå 50 år mellan att lägenheter totalrenoveras och det finns nya möjligheter till teknikskiften i dem. Kan vi då se till att vid den avgörande tidpunkten leverera ett batteri av verifierade produkter och tjänster till fastighetsägaren så bör valet mellan ordinär upprustning och hållbar renovering väsentligt underlättas, säger Jonas Anund Vogel.

Vad är det för teknik som kan testas i labbet som studenterna ska bo i? Jonas Anund Vogel har en diger förslagslista framtagen av forskare på KTH och företag inom miljötekniksektorn. Där ingår bland annat fasändringsmaterial för lagring av värme, isolering och som kan expandera vid förändrat värmebehov samt forskning om den personliga integriteten i samband med utökad mätning och adaptiv styrning av tekniska system. Det senare knyter an till energieffektivisering. För att kunna göra detta måste man också mäta, men frågan är hur informationen som samlas in ska hanteras och vem som ska ha tillgång till den.

– Vidare kan man tänka sig väggar av alger som produceras gas, variabel ventilation samt lågspänningsnät och tillhörande innovativa lågspänningsprodukter om 12 eller 24 volt istället för dagens 230 volt. Vi ser också skärmar i stället för fönster och golv som genererar energi när man går på dem. Dessa golv skulle dessutom kunna motverka ett stillasittande liv, säger Jonas Anund Vogel.

Han berättar om en annan spännande forskningsidé. Att frekvent flytta på en vägg i en lägenhet, så att boendeytan endera minskar eller ökar.

– Detta kan sedan påverkade hyreskostnaden och bli till ett sätt att ta reda på mer om kostnad kontra storlek på en lägenhet, säger Jonas Anund Vogel.

Cirka 40 forskare och ett tiotal företag är i dagsläget involverade i KTH Live-In Lab.

KTH Live-In Lab är uppdelat i en passiv och en aktiv del. I den passiva delen kommer ett omfattande informationsinsamlande att pågå. Här ska forskarna mäta hur ofta folk gör saker, om det är fler än två personer hemma, när de boende är hemma respektive borta, om de sover eller är vakna och när detta inträffar, och så vidare. Det kommer att ge stort statistiskt underlag.

– I den aktiva delen kommer framtidsteknik att implementeras och testas. Lägenheterna är bygglovsbefriade vilket medger tester och verifiering av nya produkter och tjänster vilka inte är möjliga att testa inom den vanliga bebyggelsen. Lägenheterna byggs om årligen och kommande års lägenheter utformas av studenter, forskare och företagsrepresentanter genom innovationskurser knutna till labbet, säger Jonas Anund Vogel.

I början av 2016 tas det första spadtaget för byggandet av lägenheterna, och de beräknas vara klara för inflyttning hösten 2017. Forskningsprojektet kommer att pågå i minst tio år, och lägenheterna kommer att vara belägna mitt på KTH Campus Vallhallavägen i Stockholm.

Bakom finansieringen av KTH Live-In Labb står bland andra byggföretaget Einar Mattsson, men det är KTH som ansvarar för och driver forsknings- och utvecklingsverksamheten i labbet.

KTH har tillsammans med Ericsson, Einar Mattsson, Semrén & Månsson, Swerod, Wostman, Grunditz Göransson Arkitekter, Belkab och Pinnab Inneklimat bildat en arbetsgrupp för att tillsammans utarbeta affärs- och samarbetsstrukturer som skall resultera i ökad innovation, ökat företagande och minskad resursanvändning i befintliga och kommande bostäder. Fler partners och intresserade aktörer uppmanas att kontakta projektledare Jonas Anund Vogel, alternativt någon annan i styrelsen för KTH Live-In Lab: Hans Lind, Tove Malmqvist, Per Lundqvist eller Lars Nordström.

Filed under: SvenskTeknik