Svensk Elektronik är drivande kraft bakom den kraftsamling branschen nu gör för att att lyfta fram och utveckla elektronikindustrin i Sverige. Med utgångspunkt i forsknings- och innovationsagendan ”Smartare elektroniksystem för Sverige” ledde organisationens vd, Lena Norder, nyligen ett omfattande grupparbete under en ”Summit” på tekniska museet där representanter från industri, akademi och utbildningsväsen deltog. Syfte var att fånga in argument och formulera en SIO-ansökan till Vinnova.

Den första fråga gruppdeltagarna hade att besvara var ”Vad är mest angeläget att lyfta fram i agendan”.

Största fokus i diskussionerna låg på samverkan i värdekedjan samt kompetensförsörjning. Om dessa två fungerar finns det förutsättning för att utveckla spetsteknik.

Bristande kompetensförsörjning
Ett problem som den svenska elektronikindustrin står inför är att alltför få ungdomar söker sig till elektronikutbildning. Därför gäller det att profilera branschen och attrahera ungdomar med argument som säkra jobb som att arbeta i en lönsam bransch.
Den viktigaste åtgärden i sammanhanget är att göra elektronikområdet mera känt.

Man kan locka fler studenter genom att förtydliga var behoven finns, koordinera mellan högskolorna och skapa fler projektanslag från näringslivet och tätare lärarkontakter med näringslivet.
En orsak till att teknik- och elektronikutbildning ratas är att många SYO-konsulenter uppenbart har dålig förståelse för teknikämnen och vad industrin kan erbjuda och därför helt enkelt rekommenderar ungdomar till andra typer av studier. En massiv utbildning av SYO efterfrågas!

Andra positiva åtgärder skulle kunna vara lärlingsutbildning och ett fjärde år på gymnasiet.
Åsikter som kom fram i grupparbetet var att det vore viktigt att höja kvaliteten på utbildning, skapa mera flexibla utbildningsvägar och synkronisera matematikutbildningen mot andra EU-länders utbildning.

Arenor och kluster
Personal som flyttar mellan företag i geografiska kluster kan ge stora vinster.
Det är viktigt att skapa kompetenscentra, kluster och arenor.
I kompetenscentra kan akademi, institut och företag samverka genom att låta både ”technology push” och ”market pull” driva verksamheten framåt. Det finns en risken i att vänta för länge på kundens behov, eftersom utvecklingen då drivs av ”market push”. Innovationer måste ligga före och måste vara visionära! Behoven utvecklas i takt med att ny teknik blir tillgänglig. Ny teknik är möjliggörare för nya behov och nya behov frågar efter ny teknik. Det är alltså frågan om en komplex interaktion (”hönan eller ägget”).

Dagens problem är att om enbart företagen driver frågan om utveckling finns det risk för att det blir ”more of the same”, att produkterna görs billigare och/eller bättre. Å andra sidan leder bra forskning inte självklart till innovationer som kan kommersialiseras.
Förutom nya innovationer är det viktigt att satsa även på de spetsteknologiområden som finns, t ex integration av fotonik/system, sensorer/sensorsystem med extrema miljökrav, kraftelektronik (t ex halvledare i kiselkarbid) och omriktarteknik. Andra spetskompetenser att bygga vidare på är Sveriges förmåga att bygga komplexa system och att vi är prestigelösa.
Komponenter för IoT kan skapa en renässans för elektroniken! En annan potential finns i inbyggda system där i princip allt är uppkopplat. 3D-skrivare är ett område som kommer starkt. Fördelen är potentialen om att snabbt kunna ställa ”utskrifterna” vilket ger hög flexibilitet vid små serier.
”Open innovation” har vi sett mycket inom mjukvara men det förhållningssättet ser vi nu även komma in på hårdvara vilket betyder att olika IPR-hinder byggs bort.

Kompetenscentra
Kompetenscentra kan skapa en viktigt utvecklingspotential för Sverige. Det finns ett värde i att samla kompetens på vissa ställen. Alla delområden inom teknik skall synas och supportas.
Andra kommentarer i grupparbetet var ”Fortsätt att våga samarbeta, lägg ut jobb och gör inte allt själv! Bygg nätverk och skapa korskopplingkluster! Koppla ihop norra och södra Sverige.
Ta rygg på basindustrin, dvs grupp 3 enligt agendan som omfattar de företag som inte själva utvecklar elektronikkonstruktioner eller system utan som är beroende av elektronik för sin tillverkning/verksamhet.

Skapa underleverantörskluster med relevant sammansättning och arenor för erfarenhetsutbyte (i projekt) och kunskapsöverföring till SME (småföretag)”.
Ett utbrett önskemål bland gruppdeltagarna var att återskapa kunskap om byggsätt och tillförlitlighet för att gynna tillverkning i Sverige.
Att skapa testbäddar ses som mycket viktigt. Gemensamma testcentra/lab, t ex för EMC, är också ett önskemål.

Lyft fram småföretag
Ett genomgående önskemål var att öka kontakterna mellan små och stora företag. Det är viktigt att finna sätt så att även småföretag skall kunna ta del av EU-projekt även initialt. Det måste finnas en balans mellan SME och stora företag!

Inkubatorverksamhet måste finnas för att inte tappa innovationer till exempelvis USA.
Det måste finnas en dubbelriktad, ömsesidig koppling mellan SME och större industrier och akademi. Det är viktigt eftersom många stora företag saknar återväxt, vilket SME kan stå för.
En annan typ av tekniköverföring som kom upp i samtalet gällde att föra in teknikfrågor initialt i styrelserummet, detta eftersom innovationerna kommer ofta ”underifrån”, något som skulle bidra till att uppfylla företagens mål.

Konkreta förslag
Grupperna angav mängder en rad förslag till vad man skulle kunna arbeta vidare med med utgångspunkt i agendan:
* Utveckla värdekedjan. En svag länk är den mellan forskare och näringsliv. Högteknologiska SME skulle tillsammans med storföretag (t ex i EU-program) kunna utveckla ny teknologi. Ett problem där är att storföretagens inköpsavdelning inte kommunicerar med dess utvecklingsavdelning.
* Utbilda fler lärare med kunskap om näringslivets behov. Odla teknikintresse hos barn.
* Synliggör branschen bättre för att locka ungdomar att studera teknik. Ett tips är att utgå från delar i rapporten ”Vändpunkt Sverige” – ett ökat intresse för matematik, naturkunskap, teknik och IKT”, av Teknikdelegationen SOU 2010:28.
* Stärk spetskompetens genom kluster, arenor och testbäddar. Etablera ett ett program, specifikt för elektronik, för att kommersialisera high-tech-företag.
* Tag tillvara på svenskarnas vilja att se helhet, skapa system var inte rädda för att misslyckas i ett prestigelöst förhållningssätt.

Kraftfull SIO-ansökning
Här ger vi några exempel på svar på den avslutande frågan ”Vad är det ni gör idag som skulle kunna ge mer kraft av SIO?”:
* Lägg fokus på tillförlitlighet. Under hela produktionen bör kvaliteten följas upp.
* Infrastruktur: Skapa en Infrastruktur för samverkan i hela elektronikindustrin.
* Satsa på inkubationsverksamhet, skapa testbäddar och pilotlinor.
* Skapa mötesplatser/arenor (fysiska och digitala) för att träffa andra aktörer inom hård- och mjukvara. Stötta även påbörjade satsningar så att de får möjlighet att utvecklas via en mer nationell ”arena” där kunskapsutbyte kan ske.
* Locka unga att bli ingenjörer och bidra med kapitalförsörjning för att få fram bättre ingenjörer.
* Koppla ihop SME med stora företag. Storbolagen vet att innovationskraften ofta är större i SME bolag och de stora behöver dessa innovationer.

”Smartare elektroniksystem för Sverige”
Forsknings- och innovationsagendan ”Smartare elektroniksystem för Sverige” togs förra året fram i ett sammarbetet mellan Branschorganisationen Svensk Elektronik, Swedish ICT Acreo, Swerea IVF, PhotonicSweden, Chalmers, Luleå universitet och KTH. Nästa steg blir en ansökan till Vinnova om anslag för att skapa ett strategiskt innovationsområde (SIO) för svenska elektroniksystem.

– Vi hade ett behov av att kunna definiera branschen. Det har vi nu gjort med arbetet med ”Smartare elektroniksystem för Sverige”, sade Maria Månsson, styrelseordförande i Branschorganisationen Svensk Elektronik.
Se https://www.elinor.se/index.php/Paverka-agendan-for-forskning-och-innovation.html). Läs mer här om hur elektronikbranschen är fördelad mellan tre kategorier. Intressant är att de tre kategorierna tillsammans omsätter halva näringslivsverksamheten, eller en fjärdedel av Sveriges BNP. Det visar på storleken av den alltför dolda elektronikindustrin!

Leif Ljungqvist, vd för Acreo pekade ut några områden där Sverige har verklig spetskompetens:
Nano och mikroelektronik, fotonik, MEMS, kraftelektronik och inbyggda system
Nu återstår för aktörerna bakom agendan ”Smartare elektroniksystem för Sverige” att skriva en fullständig SIO-ansökan, som skall vara inne hos Vinnova senast den 7 mars.
Beslut meddelas den 19 maj.
– Efter en etableringsfas, från juni till och med december, skall sedan programstart kunna ske i januari 2015, sade Leif Ljungqvist.

Tekniktung miljö
Att evenemanget ”Summit smarta elektroniksystem- ett strategiskt område för Sverige?” hölls på Tekniska museet var naturligt. Här visas ju rader av innovationer som lett den svenska industrin framåt.

Carolina Olsson, Tekniska Museet, berättar att detta museum lockar 300 000 besökare varje år att stanna i genomsnitt 168 minuter! Nu tar man sikte på att höja siffran till 500 000 besökare genom att locka fler barn och ungdomar med litet ny, mera applikationsnära inriktning – en inriktning som man redan nu kan se exempel på. Utställningen skall spegla den förändring som skett i samhället.

Vinnovastöd i tiden
Marie Wall, projektledare inom Vinnova, gav på ”Summit” en bakgrund till Vinnovas satsning på strategiska innovationsområden:

— Vi lämnar traditionella värderingar. Nu gäller det att visa vilka värden i samhället som nya innovationer kan ge. Vi satsar därför på strategiska områden för Sverige som kan öka vår internationella konkurrenskraft och ge en nationell samverkan för förnyelse.
Det handlar om att förnya svenska styrkeområden, stimulera och omvärdera den befintliga värdekedjan och stärka branschöverskridande kompetens, kunskap och teknik. Specifik kunskap om material, hård- och mjukvara skall kunna stärka andra branscher.
I linje med dessa tankar utlyste Vinnova 70 agendor. Fem av dessa har lett till SIO-program.
En av dem var Produktion2030. Eva Wigren, chef för industriell utveckling inom Teknikföretagen, berättade om hur man hade gått till väga.

Hon gav en rekommendation att följa ett liknande upplägg för den SIO-ansökan som nu skall följa efter forsknings- och innovationsagendan ”Smartare elektroniksystem för Sverige”.

Filed under: Svensk Ekonomi