Stora Elektronikdagen 2013, ett S.E.E.-arrangemang i regi av branschorganisationen Svensk Elektronik och Stockholmsmässan, gav både bredd och djup, med föredrag om allt från exportmöjligheter till nanoelektronik, den svenska industris styrkor och utmaningar  och ledarskapsfrågor.

Årets upplaga av Stora Elektronikdagen blev en mötespunkt som mer än väl infriade auditoriets förväntningar. Lena Norder, vd för Svensk Elektronik inledde med orden

– Tanken med Stora Elektronikdagen är att ge inspiration, kunskap, stärka konkurrenskraften och skapa nya kontakter som kan leda till nya affärer. Var extra nyfikna, manade hon!

Och det var lätt att bli nyfiken på det som presenterades.

Mårten Armgarth, Acreo inledde med att berätta om elektronik på papper. Han kom genast in på en fråga som återkom några gånger under dagens program, nämligen hur lång tid det ofta tar från det att en uppfinning gjorts till dess att kommersiella produkter produceras.
– Att föra teknik fram till marknaden tar ofta mellan 7 och 21 år.
Alan MacDiarmid, Alan Heeger och Hideki Shirakawa tog emot Nobelpriset i kemi år 2000 för upptäkten och utvecklandet av ledande polymerer. Det började redan på 70-talet då Hideki Shirakawa i ett experiement använde en alltför kraftig katalysator vilket ledde till att plast smälte och sedan visade sig vara ledande. Så föddes tanken att skapa polymer elektronik. MacDiarmid och Alan Heeger var för övrigt båda hedersdoktorer vid Linköpings universitet.
Mårten Armgarth började 1980 med försök att lägga ledande plast på papper. Idén var att kunna producera tryckt elektronik på papper. Man skulle kunna använda vanliga tryckpressar för att åstadkomma tryckt elektronik med hjälp av elektroniskt bläck. Med organisk elektronik åstadkommer man transistorer, dioder, solceller och OLED.
– Det intressanta är att man kan bygga en fabrik för tryckt elektronik till en kostnad som är tre storleksordningar mindre än för en halvledarfabrik, sade Martin Armgarth.
I organisk elektronik kan man exempelvis ta fram flexibla displayer, elektroluminescens-lampor, minnen (t ex av den typ som norska Thin film gör) organiska sensorer, smarta textilier och batterier.
– Redan 1981 utvecklade vi en amoniaksensor i organisk elektronik.
Bland de mera spektakulära produkter som blir möjliga märks pass med inbyggd display som kan förtydliga identifieringen av passinnehavaren, och som nu tas fram i ett samarbete mellan Acreo och De la Rue. En annan applikation är fuktsensorer som byggs in i väggen och inte minst i mängder av tillämpningar inom ”internet of things”. En förändringsbar QR-kod skulle kunna användas i exempelvis olika typer av säkerhetsprodukter.
– Biosensorer är en annan tillämpning som kommer att behövas då vi får en förskjutning av befolkningskurvan mot en åldrad befolkning.
Varor i affärer kan med tryckt elektronik fås att varna när hållbarhetsdatum har passerats.
Tryckt elektronik har dock inte bara fördelar. Visserligen är det möjligt att trycka upp två fungerande Pentiumprocessorer på ett ark. Tyvärr skulle dess högsta klockhastighet ligga kring bara några Hertz.
En annan begränsning är livslängden. Den påverkas av solljus och korrosion. Tryckt elektronik kanske håller i några veckor. Men livslängden kan ökas till ett till två år med lämplig kapsling.
Fuktsensorerna, som utvecklas i samarbete med Reab, kan komma ut redan nästa år och få en hållbarhet av ca tio år. Det passar marknaden för byggnadsteknik där fuktskador ofta visar sig enligt en ”badkarskurva”, där många fel yttrar sig initialt, medan andra dyker upp inom tio år.

Exportera till Norge
Business Sweden heter det som tidigare var Exportrådet, efter det att Invest Sweden införlivats. Staten är hälftenägare och den andra hälften ägs av näringslivet.

Henrik Emilson, ansvarig för Norge inom Business Sweden, gav inblickar i vad svenska företag kan vinna på att exportera till Norge.
Idag har Norge gått om Tyskland som Sveriges största exportmarknad. Vi säljer för 115 miljarder till Norge och importerar för 96 miljarder kronor. Därtill kommer en gränshandel för 12 miljarder kr.
För att sälja till Norge gäller det dock att förstå respektive länders skillnader. Henrik Emilson berättade att norrmännen känner till Sverige väl, medan svenskar i regel inte har så goda kunskaper om Norge. Norrmännen har som regel kortare arbetsvecka, har i högre grad flexibla arbetstider och ägnar mycket tid till att vara i naturen. Organisationerna är litet mer hierarkiska, affärsklimatet är litet rappare och norrmännen är dessutom mer riskbenägna än svenskarna som i första hand söker koncensus.
Fiske och offshore är de största marknaderna som dessutom växer. Offshore står för 21 procent av Norges BNP och investeringarna väntas i år öka med 47 procent! Bristen på ingenjörer accentueras och den norska industrin söker nu 16 000 kvalificerade ingenjörer.
En intressant utveckling inom offshore är små fabriker för att ta upp olja på havets botten. De ersätter den traditionella tekniken med oljeplattformar och långa borr ned till havsbotten. Nu är man nere på 3000 m djup. Den nya tekniken kommer väl till pass när man nu börjar exploatera oljefyndigheter i ishavet.
– Historiskt sett har offshoretekniken mest handlat om hydralik, men nu ökar inslaget av elektronik.
Henrik Emilson slutade sitt föredrag med att definiera två utmaningar för Sverige:
* Norska företag är mycket krävande vad gäller certifieringar.
* För den som vill exportera till Norge gäller det att hamna rätt i leverantörsledet.

Tyskland – likheter och olikheter
Vår andra största exportmarknad, Tyskland, för kanske tankarna till storföretag. Henrik Emilson berättade dock att 90 procent av den tyska industrin består av småföretag, med 1 – 49 anställda. Det finns ”bara” 1600 företag med fler än 500 anställda. Därmed liknar strukturen den svenska, även om den tyska industrin är så mycket större totalt. Enbart de tre största delstaterna har 18 miljoner invånare! 700 tyska företag har dotterbolag i Sverige.
Några punkter att tänka på inför eventuell export till Tyskland är:
* Nishade produkter är ett krav.
* Det gäller att ha referenser. Sverige har ett bra rykte, men det krävs tekniska argument, kvalitet och certifieringar. Nästan alltid kräver man spårbarhet och teknisk dokumentation.
* Satsningen måste vara långsiktig. Införsäljning tar lång tid.

nano – ett vitt begrepp

Professor Lars Montelius, Lunds universitet, gav intressanta inblickar i vad nanoteknik betyder för fortsatt utveckling. Men begreppet nano är inte entydigt.
– Det besvärliga med att beskriva begreppet nano är att det är så vittomfattande. Nanoteknik finns i allt ifrån mobiltelefoner till  bilshampo och hudkrämer.
– Nano innebär att massor av konvergerande discipliner. Vi talar om en tvärvetenskap och inte längre explicit om fysik, kemi etc. Sverige tillhör de fem bästa nationerna i världen inom nanoforskning. Området passar bra för svensk konsensusverksamhet.
Nano är nu även ett kommersiellt begrepp. En av de bilder han visade upp illustrerade hur reklamen nu tar fasta på nano som ”hypat” ord. I en annons för en tennisracket kunde man läsa ordet ”nanosnabb”.

Agenda för produktion

Cecilia Warrol Ersson, ansvarig för produktionsfrågor inom Teknikföretagen, leder arbetet med att skriva en forsknings- och innovationsagenda för produktion. Syftet är att finna en gemensam nämnare som kan stärka svensk produktion. Agendan kan delas upp i sex steg:
* Miljö och hållbarhetsperspektiv
* Flexibel produktion
* Virtuell produktutveckling och simulering
* Kunskapsarbete i produktionsmiljö
* Tjänstebaserad produktion
* Processer för integrerad produktion och produktutveckling.
Politikers påstående att ”produktionen har lämnat Sverige” håller hon inte med om. Tillverkningsindustrin är omfattande, med en miljon verksamma personer, och har en god utvecklingspotential. Men för att nå den krävs bl a ökad utbildning och att forskningsresultat kommer till nytta i produktionen.
– Produktion är fortfarande grundbulten i vår industri. Men industrin har förändrats i det att man förr tillverkade allt i egen regi. Nu handlar det om specialiserade verksamheter, säger hon.
En annan förändring är tjänsteinnehållet vid produktion som år 1992 motsvarade 40 procent och idag är 60 procent. Andelen högskoleutbildade har under den tiden ökat med 140 procent.
Cecilia Warrol Ersson gav ett exempel på den höga flexibilitet som idag krävs inom tillverkningsindustrin:
– Av 80 000 lastbilar som producerats i Mälardalen var bara två lika!

Nya vägar för ledarskap

Fredrik Celsing, koncernchef för Kamic AB talade om att vi i Sverige är bra på att finna ny teknik, att vi är mindre duktiga på att finna nya vägar för ledarskap och att vi befinner oss i en föränderlig marknad, förändringar som vi måste anpassa oss till.
– Konkurrenstrycket fortsätter att verka, men det nya är att det kommer konkurrenter från andra länder. Ny teknik sprids och kopieras blixtsnabbt. Även pengar flyttas snabbt, däremot inte ett ledarskap. Så frågan är: Kan vi bli världsledande på ledarskap?
Fredrik Celsing listade några viktiga punkter:
* Den svenska kulturen, med konsensus, ger motiverade arbetare med ett personligt engagemang. Det här arbetssättet fungerar även i Kina!
* Svenska företag och individer har en stor internationell kunskapsbank.
* Vi är bra på att mäta förändringar.
* Vi har en bra infrastruktur för vidareutbildning.
* Skolorna har gjort mycket rätt. Vi har fått individualister som kan argumentera, som vågar testa och utmana men som också är bra på att samarbeta.
Men Fredrik Celsing är kritiskt till att man kanske läser 200 poäng i teknikämnen men att det inte finns någon adekvat ledarskapsutbildning.
– Med den svenska kulturen som bas finns det goda förutsättningar att utveckla ledarskap mot högre höjder.
Han ger rådet att ägna en del tid och pengar på just ledarskapsutbildning.
– Men det är svårt att mäta pay off på ledarskapsprogram.
– Ett annat hinder är att den äldre generationen är dåliga på att släppa fram nya krafter och idéer. Brist på själförtroende kan vara ett skäl. Vi tänker konventionellt och fiskar efter nya ledare som går i gamla vatten.
Fredrik Celsing ser ingen vits i stora incitamentsprogram:
– Inga stora bonusprogram!

Forskningsagendan fortgår

Maria Månsson, styrelseordförande i branschorganisationen Svensk Elektronik informerade om nuläget. Meningen var från början att den av Vinnova stödda ”Nationella strategisk forskningsagenda för elektronikindustrin” skulle presenteras i mars i år. Det som har försenat arbetet är sammanslagningen av Svensk Elektroniks forskningsagenda med sex andra forskningsagendor. Nu räknar Maria Månsson med att arbetets skall komma att presenteras i december i år. Vissa uppgifter kommer förmodligen att offentliggöras i juni.
Att Reinfeldt vid något tillfälle skulle ha yttrat att ”vi inte längre har någon produktion i Sverige” tog Maria Månsson som utgångspunkt i sitt framförande.
– Om inte politiker och en allmänhet vet vad elektronikindustrin gör, hur skall vi då kunna locka ungdomar söka sig dit?
Ett ljus i mörkret är att nu fler ungdomar söker sig till teknikutbildning.
I arbetet med forskningsagendan har Grufman Reije kopplats in. Några uppgifter från deras karläggning av elektronikbranschen är:
Det finns 3643 renodlade elektronikföretag i Sverige och 7733 som använder elektronik i sina produkter. En intressant uppgift är att de 3643 elektronikföretagen är spridda över hela landet.
Vi avrundar reportaget med en bild av den gastronomiska avslutning av Stora Elektronikdagen, där chokladprovning ingick.

Filed under: SvenskTeknik