Jonathan Borrill, Anritsus marknadschef för EMEA-området, pekar ut B-seriens uppdatering av vektor-nätverksanalysatorn (VNA) i VectorStar-familjen som signifikant.

– Steget från A- till B-serien innebär möjligheter till att mäta på pulsade signaler, bl a tack vare en ny, snabb MF-digitaliserare. Och en ny programvara gör att man kan se puls o data samtidigt, något som är helt nytt inom industrin!  Vi kallar tekniken för PulsView.  Dessutom har vi infört tekniken DifferentialView för att kunna mäta på differentiella signaler, säger Jonathan Borrill.

Funktionerna i nya MS4640B ger nya möjligheter för att karakterisera radarsignaler och snabba seriella lösningar för dataöverföring.

PulsView gör det exempelvis möjligt att studera S-parametrarna av en puls, punkt för punkt eller i en jämförelse mellan pulser. Upplösningen är 2,5 ns och instrumentet har 100 dB dynamiskt område. Att samtidigt kunna se signalen i frekvens- och tidsplanet gör att man kan upptäcka avvikande stig- fallförlopp hos pulser. Instrumentet kan fånga in 500 ms och användaren kan mäta under långa tidintervaller för att kunna mäta från puls till puls.
Differential View ger möjlighet till  att få ut S-parametrar från differentiella signaler för att kunna karakterisera komponenter och underenheter till radarsystem och dagens snabba seriella datalänkar. Som option fins en extra signalkälla, för att exempelvis kunna mäta signalintegritet.
Den nya digitaliseraren av mellanfrekvenssignaler (”IF digitizer”) ger den snabba omvandling som krävs för PulsView-applikationer. I instrumentet finns också fyra pulsgeneratorer som kan användas för att modulera testobjektet (DUT) eller att modulera någon av de ”modulation test sets” som finns att tillgå.
Jonathan Borrill framhäver fördelen av det enkla grafiska gränssnittet hos VectorStar, samt det breda frekvensområdet.
– Medan konkurrerande VNAer har 1 MHz eller kanske 10 MHz som nedre gränsfrekvens klarar VectorStar ända ned till 70 kHz, något som är till stor nytta då man vill karakterisera komponenter.
Beroende på valt instrument i familjen är den övre gränsfrekvensen 20, 40, 50 eller 70 GHz.

Samplande mäthuvud
Förra året presenterade  Anritsu sitt samplande mäthuvud VectorStar ME7838E för att kunna utöka frekvensområdet till 125 GHz med 1 mm koaxialkontakter, till 140 GHz med 0,8 mm koaxialkontakter och till 750 GHz vågledaranslutning.  Läs mer om modulen i Elektronik i Norden 2012, nr 7, sid 12.  I dessa mäthuvuden finns en övertonsgenerator, som med hjälp av en olinjär transmissionsledning (NLTL)  skapar ytterst branta flanker hos oscillatorsignalen till samplingsswitcharna. En 4-portslösning demonstrerades på Electronica 2012.
Dessa mäthuvuden tar bara hand om signaler över 70 GHz. Frekvenser därunder leds direkt till VNAn. Frekvenser över 70 GHz samplas i mäthuvudet och en mellanfrekvenssignal kopplas till VNAn.
– Det intressanta är att mellanfrekvenssignalen enbart ger information om den momentana amplituden. Fasinformationen utvinnes i det yttre mäthuvudet och överförs digitalt till VNAn. Den stora vinsten med detta är att koaxialkabeln till mäthuvudet kan vara lång och att längden inte påverkar mätresultatet. Det förenklar avsevärt antennmätningar på exempelvis en satellit vars mått kan vara omfattande och i praktiken svåra att karakterisera med konventionella instrument.

Fler instrumentgrupper
Jonathan Borrill vill gärna lyfta fram bredden hos Anritsus sortiment.
–  De flesta kanske idag förknippar Anritsu med instrument för mobilsektorn. Men vi har också många generellt användbara instrument som spektrumanalysatorer, signalgeneratorer och vektor-nätverksanalysatorer. Opto är ett stort område för Anritsu.
Redan 1977 producerade Anritsu instrument för optisk kommunikation och 1981 lanserade Anritsu en optisk tidreflektometer (OTDR).
På 1990-talet övertog  Anritsu en av Ericsson avdelningar för opto. Därmed fick man tillgång till en viktig teknik för att skapa en handhållen OTDR. Tekniken överfördes sedan till Anritsus anläggningar i Japan.
Det handlade om en speciell typ av ytbehandling för att få ”svartare än svart” runt  en optosensor där man vill undvika varje reflexion som stör mätresultatet.
– Det visade sig vara världens bästa ytbehandling för ändamålet. För detta fick Anritsu under tidigt 2000-tal en utmärkelse i Guiness rekordbok. Rekordet stod sig fram till nyligen, då NASA tog över som rekordhållare, berättar Jonathan Borrill. Men vår OTDR är fortfarande kommersiellt världsledande.

Filed under: Radimat