Efter dundersuccén Pokémon GO börjar augmented reality slå igenom på allvar. Tekniken används inte bara för spel, den är också väldigt användbar i utbildningssyfte. Det vet Gunnar Karlsson, professor vid KTH, som är aktiv i utvecklingen av en mobil-app som ska få människor att lära sig svenska snabbare.

Gunnar Karlsson, professor vid KTH

– Visst kan det finnas en poäng med undervisning i klassrummet. Men att lära sig om skogen, biblioteket eller var man nu befinner sig när man faktiskt är där på plats är ännu mera effektivt. Det ska inte finnas några begränsningar vad appen klarar av utan ämnet avgör platsen och nya platser bidrar hela tiden till bättre språkkunskaper, säger Gunnar Karlsson, professor och chef på Avdelningen för kommunikationsnät vid KTH.
Han är ansvarig för ”Svenska överallt – SFI med språkbad”, ett forskningsprojekt som bland annat går ut på att utveckla en mobil-app som ska effektivisera svenska för invandrare (SFI). Detta görs genom att använda liknande teknik som succéspelet Pokémon GO bygger på. Förstärkt verklighet, som tekniken heter på svenska, gör att man kan rikta mobilkameran mot en pryl, en byggnad eller något annat föremål och få upp samma sak på skärmen men med tillhörande information om det. Precis som du kan se en Pokémonfigur under grannens äppelträd.
Det handlar alltså om att kunna utbilda i en kontext. Att lära sig olika träds svenska namn går bättre om man samtidigt kan känna trädets bark under fingrarna och lukta på kådan. Samma sak när det gäller fåglar och man samtidigt hör kvittret.
– Detta är vetenskapligt belagt. Sammanhanget och det fysiska rummet spelar roll på en rad sätt för lärandet. När en student säger ”Jag kunde ju det här när jag var hemma, men nu på provet kommer jag inte på det” är detta inte nödvändigtvis en tom ursäkt.
Enligt Gunnar Karlsson har vi delvis glömt bort hur bra undervisning går till. Ta detta med att röra på sig samtidigt som man lär sig något. Då syresätts hjärnan vilket underlättar inlärningen.
– När många campusområden byggdes upp på 1500- till 1800-talet så gjordes de vackra inte bara för att lärosätena ville visa upp sig och skapa en identitet. Lärare och studenter var ute och gick mycket på campus under undervisningen och diskuterade, detta då man förstod vikten av att röra på sig för att förbättra inlärningen.
Appen kan också bidra med ökad språkinlärning genom bättre integration i samhället. Appen kan ses som en liten parlör som hela tiden finns med. Man blir inte rädd för att gå till biblioteket eller mataffären när man hela tiden enkelt kan få hjälp med vad saker och ting heter.
– Språkbadet kan underlätta för folk att träffas och lära varandra språk. Exempelvis Röda Korset anordnar språkkaféer, vilket är väldigt bra. Men det handlar om fasta tider och platser, vilket gör dessa språkkaféer något begränsade. Därtill är det inte säkert att människor är beredda på ett åtagande som detta som kanske dessutom är återkommande. Med en app i mobilen för att visa när man är villig att samtala kan man spendera fem-tio förutsättningslösa minuter när som helst åt att träffa och prata med någon annan människa.
Här finns det inga uttalade krav om att träffas fler gånger och åtagandet blir varken påträngande eller förpliktigande. Istället kan det blir en stunds givande konversation mellan två människor på en buss mellan tre hållplatser.
– Man kan enkelt öppna appen och ange att man är närvarande och har några minuter till övers för att konversera där och då. Det är viktigt att studenterna får så många möjligheter som möjligt att använda det svenska språket. Att sänka tröskeln för denna möjlighet är viktig. Visst kollar de ibland på program som Bolibompa där svenskan är enklare, men barnspråk blir i längden inte bra träning för vuxna. Är man vuxen vill man ha en vuxen dialog om saker man är intresserad av.
Nu är det inte bara appen och användandet av augmented reality som är en av poängerna i forskningsprojekt. Minst lika viktigt är möjligheten till dataanalys.
– Dataanalysen innebär att alla involverade kan göra uppföljningar. På den första nivån kan studenten få en snabb återkoppling om hur mycket hon eller han lärt eller inte lärt sig. Nästa nivå innebär att läraren kan se vilka studenter som behöver mer stöd, och vilka som klarar sig bra. Denna kunskap kan påverka sammansättningen i en klass. På den tredje och sista nivån kan kommuner se hur bra upphandlade parter levererar.
För dem som undrar över ordet språkbad i projektnamnet SFI med språkbad kan Gunnar Karlsson berätta att han snappat upp ordet i Finland. Andemeningen är det är enklast att lära sig ett språk om man så att säga är nedsänkt i det.
Vinnova finansierar forskningsprojektet via programmet Utmaningsdriven innovation och medverkande är Nobelmuseum, Västerås stad, Scoolia, AlphaCE, Konstenheten på Stockholm läns landsting, Naturvårdsverket genom Centrum för naturvägledning, Konkret Utveckling samt SICS.
Forskarna befinner sig nu i slutet av fas ett, där kartläggning av behov och krav för utformning gjorts. Snart går man vidare med ansökan till steg två där appen ska utvecklas och undersökas i pilottester under 2017-2018.

Filed under: SvenskTeknik