Snart installeras KTH:s nya superdator

Posted on september 16th, 2014 by Göte Fagerfjäll

I oktober anländer KTH:s nya superdator till universitetet. Det blir Nordens snabbaste dator för akademiskt bruk, med prestanda nära 2 petaflops.

Beräkningstung forskning i Sverige får snart ett välkommet tillskott i form av KTH:s nya superdator som är beställd och på väg till lärosätet. Tillgång till den uppdaterade beräkningskapaciteten kommer att erbjudas via Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC.
Pjäsen – som är hela sex gånger snabbare än KTH:s förra superdator Lindgren – skall installeras i oktober. En aktivitet som kommer att åtföljas av test- och intrimning. I full drift ska den nya superdatorn vara i januari 2015.
Superdatorn är en Cray XC30 med 1 676 noder och ett datorminne om 104,7 terabyte.
Investeringen i KTH:s nya superdator – inklusive supportsystem, datalagring och driftskostnader – har en budget om 170 miljoner kronor fördelat över 4 år. Pengarna kommer primärt från SNIC, KTH och industrin.
Superdatorn ska bland annat användas till strömningsmekanik, klimatmodellering, plasmafysik, neurovetenskap, materialforskning och  simuleringar på molekylär nivå.
Då den förra superdatorn hette Lindgren efter en hyfsat etablerad svensk författare, kan man gissa att KTH:s parallelldatorcentrum (PDC) fortsätter på det inslagna spåret. Korrekt. Det blir dock inte Bergström eller Strindberg denna gång, utan Beskow. Efter Elsa Beskow.
Superdatorn kommer att fysiskt befinna sig vid KTH:s PDC som ingår i SNIC.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Rökridåer i energipolitiken

    ”De höga elpriserna nu beror inte på för lite vindkraft utan för lite vind”. Det skrev Gunnar Hökmark häromdagen (på X) och det hade han naturligtvis alldeles rätt i. Det hjälper inte att bygga vindkraft för att få el när det inte blåser. Men i dagens energidebatt hävdar ändå media, vänsterpolitiker och hållbarhetsexperter att mer vindkraft är lösningen på de problem som vindkraften skapat. Så det kanske kan vara läge att försöka vifta undan rökridåerna och fundera över varför så många sprider så uppenbart tvivelaktiga ”sanningar” och varför de är så ovilliga att analysera vad som hänt.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (818 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.