Snabbladdning med kiselkarbid

Posted on maj 22nd, 2018 by Göte Fagerfjäll

Microsemi lanserar ny referensdesign för sin 30 kW trefas Vienna PFC-topologi, med dioder och MOSFET i kiselkarbid.

Lösningen är främst tänkt för snabbladdning av elektriska fordon. Kiselkarbidkomponenternas högre verkningsgrad leder till längre räckvidd för fordon. Referensdesignen innehåller designfiler med Microsemis kiselkarbidkomponenter, styrmjukvara som öppen källkod, och användarguider.
Topologins fördelar inkluderar låg distorsion vid kontinuerlig ledning, låga effektförluster och en kompakt formfaktor. Microsemi kommer visa upp designen på PCIM Europe i Nürnberg, 5-7 juni.

Filed under: Utländsk Teknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Rökridåer i energipolitiken

    ”De höga elpriserna nu beror inte på för lite vindkraft utan för lite vind”. Det skrev Gunnar Hökmark häromdagen (på X) och det hade han naturligtvis alldeles rätt i. Det hjälper inte att bygga vindkraft för att få el när det inte blåser. Men i dagens energidebatt hävdar ändå media, vänsterpolitiker och hållbarhetsexperter att mer vindkraft är lösningen på de problem som vindkraften skapat. Så det kanske kan vara läge att försöka vifta undan rökridåerna och fundera över varför så många sprider så uppenbart tvivelaktiga ”sanningar” och varför de är så ovilliga att analysera vad som hänt.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (818 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.