Ett sjuttiotal personer möttes den 25 september i en ”Summit” på Tekniska museet för att diskutera hur man skall gå vidare med ”Smartare elektroniksystem för Sverige”. Det är ett av de strategiskt innovationsområde, SIO, som Vinnova, Energimyndigheten och Formas satsar på.

Mötet inleddes av att Mats Odell, gav en bakgrund till arbetet. Han är utsedd att i egenskap av programråd leda detta SIO och har nu lämnat riksdagen och sitt uppdrag som näringsutskottets ordförande.

I sitt anförande på Tekniska museet lyfte han fram hur viktig svensk elektronikindustri är:
–  11 procent av Sveriges export avser elektronik. Det skall jämföras med skogsindustrins 10 procent. Elektronik, skog och malm utgör Sveriges basindustrier.
Odell underströk att utflyttning av delar i värdekedjan till utlandet skapar risker.
Ett annat riskområde som han tog upp var bristen på riskvilligt kapital.
– I Sverige är vi inte så duktiga på att kommersialisera det vi har uppfunnit. Det får vi nu möjlighet att ändra på med vår SIO. Denna innebär en plattform som gör att vi kan kraftsamla.
Han uttryckte de övergripande målen: Att arbeta för att få en hållbar tillväxt och en ökad välfärd.
– Det är fantastiskt hedrande att få vara med och leda detta SIO-arbete som inte enbart utgör en satsning på elektroniksektorn, utan på hela Sverige!

Mot gemensamt mål
Sverige är ett litet land, med bara 0,14 procent av jordens befolkning. Det finns 20 städer i världen som har en större befolkningsmängd än hela Sverige.
– Världen är föränderlig. 1987 fanns fortfarande Berlinmuren och telefonen var knuten till en plats (med undantag av då ännu relativt få NMT-telefoner i bruk).
Det var utgångspunkten i det resonemang som Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova, förde i sin presentation.

– Det finns nu ett antal nya och stora utmaningar att möta på områden som miljö, energi, demografi och nya folksjukdomar. Vi måste skapa nya lösningar för framtiden.
Hon underströk vikten av teamwork mellan olika sektorer, mellan industri och akademi.
– I dessa kopplingar kan vi finna nya uppgifter. Vi har därför inte råd att fragmentera oss. Det krävs en vision. Med en SIO kan vi kraftsamla mot ett gemensamt mål och vi har inte råd att sitta i våra egna skyttegravar utan bör i stället samarbeta.

Samordnare
Under de närmaste tre åren allokerar Vinnova, Energimyndigheten och Formas 90 miljoner kronor. Industrin förväntas bidra med lika mycket till, d v s totalt satsas ca 180 miljoner kronor.
Pengarna fördelas sedan genom utlysningar.
Mikael Lögdlund, Vinnova, är programchef för detta SIO-program. Det startar formellt 1 januari 2015, men påbörjades redan eftersommaren.

Den första utlysningen avslutades den 22 september. Till den kunde företag och övriga forskningsaktörer i samverkan söka upp till 1 miljoner kronor per projekt under 6 – 9 månader för kortare utvecklingsprojekt eller förstudier. 30 ansökningar kom in.
Ansökningarna bedöms av Vinnova och externa experter, bland dem personer som har deltagit i arbetet med att utforma programmets vision. Beslut kommer senast den 15 november.
Därmed är det dags att söka inför en ny utlysning kommer att ske i januari.
En viktig del i Michael Lögdlunds arbete är att söka samarbete med andra SIO-program. Synergier kan exempelvis finnas med SIO-programmet för IoT (Internet of things). En annan fråga är om det skulle vara möjligt att ta in mer pengar via ”grants office”, t ex i form av EU-bidrag.
Alla dessa åtgärder skall förhoppningsvis kunna lyfta svensk elektronikindustri. Och det gäller inte enbart den renodlade elektronikindustrin.

Filed under: SvenskTeknik