Den värsta trafikplågan i Stockholm är utan tvekan de bilköer som då och då korkar igen huvudstadens vägar och gator. Forskning vid KTH visar att det går att komma åt problemet med hjälp av bilisternas mobiltelefoner.

Erik Jenelius och Mahmood Rahmani forskar om morgondagens trafiksystem

Forskare på Kungliga Tekniska högskolan har under en längre tid jobbat intensivt med olika sätt att förbättra trafiksituationen i Stockholm. Tidigare har bland annat taxibilar använts för att samla in information om trafikläget i olika delar av staden.
Nu har forskarna höjt insatsen och jobbar tillsammans med Google och Trafikverkets ledningscentral Trafik Stockholm. Sedan april i år har trafiken kring Södra länken kartlagts, en vägsträcka där köproblemen hopar sig.
Det hela fungerar så att många människor numera har mobiler med både inbyggd GPS och Googles olika tjänster installerade. I och med detta skapas det data som delats med Google, exempelvis var mobilerna är, hur dessa förflyttar sig samt hur snabbt detta sker.
– Sensorerna längs med Södra länken och Essingeleden använder mikrovågor som registrerar hur många fordon som passerat varje minut och rådande medelhastighet för trafiken. De är fastmonterade i infrastrukturen, så att använda information från mobiltelefoner gör att man får kompletterande information, säger Erik Jenelius, biträdande lektor vid Institutionen för transportvetenskap på KTH.
Det är han och kollegorna Mahmood Rahmani, Athina Tympakianaki och Haris Koutsopoulos från KTH som jobbar i forskningsprojektet, och han menar att man med mobiltelefonernas hjälp kan se saker som de fasta sensorerna inte kan fånga in.
– Vi kan följa trafiken över ett större landområde i stället för att enbart mäta i tunneln, säger Erik Jenelius. Köerna kan till exempel börja en bra bit från Södra länken och sedan fortplanta sig in i tunneln. Information från mobiltelefonerna är användbar för att förutse när tunneln behöver stängas, och kan vara ett kostnadseffektivt alternativ till dyra sensorer.
Det är en stor poäng med att se varifrån bilarna kommer och vilka vägar de tar när tunneln stängs fortsätter han, detta då informationen från mobiltelefonerna ger en större och mer rättvisande bild av trafiksituationen.
– Av säkerhetsskäl stängs Södra länkens tunnel ibland när köerna blir alltför långa, säger Mahmood Rahmani. Under 2014 stängdes tunneln fler än 50 gånger, och var i genomsnitt stängd 40 minuter.
Detta innebär förstås kostnader för samhället så väl som den enskilde bilisten.
Så nyheten här är att detta forskningsprojekt ger möjlighet att i framtiden kunna förutspå var köerna kommer att uppstå innan de gör det? Redan idag finns ju till exempel appen Waze som i realtid kan tala om för mig som bilist var köerna i Stockholm återfinns.
– Ja, att kunna prediktera var bilköer kommer att bildas är ett mål. Det är viktig information för företag som Google och Tomtom att kunna använda sig av detta i sina tjänster. Det är där det stora arbetet finns att göra nu, säger Erik Jenelius.
– Appar som Waze hjälper förare att navigera effektivt, och just navigering är en tänkbar framtida applikation, säger Mahmood Rahmani. Att kunna ta del av mobildata från smarta mobiler har dock fler användningsområden. Detta hjälper till exempel forskare, städer och politiker med allt från trafikplanering till styrning. En viktig applikation är kunna utvärdera effekterna av beslut som rör trafiken, både på kort och längre sikt,.
Exempelvis går det att studera vilka vägar som belastas extra när Södra länken-tunneln stängs. Tillgången till mobildata gör det också möjligt att göra före- och efterstudier. Vad händer till exempel när en stor infrastrukturförändringar sker, som introduktionen av Norra länken?
Erik Jenelius har arbetat med att samla in information från Taxi Stockholms bilar. Denna information är dock inte heltäckande såtillvida att taxibilar inte alltid följer den vanliga trafikens mönster.
– Taxibilar kan ju undvika köer genom att använda till exempel busskörfältet. Flödet av taxibilar kan vara annorlunda, många åker exempelvis fram och tillbaka till Arlanda.
Att få en mer heltäckande bild av trafiksituationen med flera olika informationskällor är således önskvärt.
Ett spörsmål som är av yttersta vikt är förstås den personliga integriteten. Mahmood Rahmani är tydlig med att detta är något forskarna tar på stort allvar. Ingen får tillgång till personlig data och användarna måste först godkänna att information om var de är samlas in.
Andrew Eland, utvecklingschef på Google och som arbetat med Googles karttjänst, berättar att företaget å sin sida bara lämnar över aggregerad och anonymiserad information om hur snabbt trafiken går, hur många bilar som är ute och annat liknande data. Dessutom för bolaget in fiktiva uppgifter som ytterligare ska dölja användarna utan att påverka bilden av hur trafiken rör sig.

Filed under: SvenskTeknik