Sinf efterlyser vett och etikett när fakturan ska betalas
Glädjande nyheter; mer än hälften av underleverantörerna ökar omsättningen. Oroväckande utveckling; lika många kunder kräver längre betalningstider.
Det visar Underleverantörsbarometern som presenteras av Svensk Industriförening Sinf i Anderstorp i dag.
– Näringsminister Mikael Dambergs tankar om lagstiftning har aldrig varit så relevanta som nu, säger Anders Ekdahl, VD Svensk Industriförening Sinf. Tyvärr visar kundernas uppfinningsrikedom för att skjuta på betalningarna inga gränser. Trixandet kan innebära att det inte bara behövs en lagstiftning utan också en uppförandekod.
Mer än hälften av underleverantörerna, 57 procent, ökar alltså omsättningen och lika många förväntar fortsatt ökad orderingång i innevarade kvartal. Även om konjunkturen är fortsatt stark och kundförlusterna minskar, är det de allt längre betalningstiderna som bekymrar.
Den eviga frågan om betalningstider stör fortfarande, och inte blir det bättre. Bara på ett år har andelen kunder som kräver mer än 30 dagars betalningstid ökat från 48 procent till 60 procent.
– Det är ganska förvånande att vi inte nått längre i vår strävan att implementera ett sunt och korrekt resonemang när det gäller betalningstiderna. Det enda problemet jag kan se med att lagstifta är att man hittar nya sätt att kringgå reglerna och därför borde kanske fokus ligga på att informera kunderna vilka enorma problem de långa betalningstiderna medför.
– Jag efterlyser under alla omständigheter vett och etikett. Fakturadag skall vara detsamma som leveransdag och det är 30 dagar som gäller. Börsnoterade och offentligt ägda bolag borde gå i bräschen och öppet redovisa sin betalningshistorik och föregå med gott exempel.
Konjunkturmässigt ser det bra ut för underleverantörerna. 88 procent anger att de befinner sig i någon typ av högkonjunktur. Nära var tredje företag planerar att anställa och bara 4 procent att säga upp personal, den näst lägsta andelen på 10 år.
– Utmaningen i en stark konjunktur är att inte bara leverera för stunden, utan också att bygga för framtiden. Den konstanta bristen på utbildad arbetskraft, för närvarande något som 55 procent anger, är primärt ett problem för de enskilda företagen, men på sikt är det ett problem för Sverige som industriland. Det är visserligen det enskilda företaget som ska attrahera nya medarbetare, men det måste finnas ett utbildningssystem som levererar nästa generations medarbetare.
Ytterligare fakta från Underleverantörsbarometern:
Mer än hälften av underleverantörerna (57 procent) har ökat sin omsättning första kvartalet 2017 jämfört med 59 procent föregående kvartal.
57 procent av företagen bedömer att orderingången ökar under andra kvartalet 2017 vilket kan jämföras med 55 procent inför det första kvartalet 2017.
55 procent av företagen ser tillgången på utbildad arbetskraft som ett problem. Detta att jämföra med 53 procent i förra underleverantörsbarometern.
Andelen underleverantörer som planerar att öka sin personalstyrka under andra kvartalet minskar från 35 procent till 29 procent. Andelen som planerar att säga upp har minskat från 8 procent till 4 procent.
Filed under: Svensk Ekonomi
Den ökande omsättning, kan den möjligen bero på alla de miljarder som Vinnova m.fl. slänger ut av skattepengar? Dessa intäkter hör ju till omsättningen men betyder inte för den skull ökande försäljning.