I en tid när sjukskrivningarna ökar och den psykiska ohälsan breder ut sig har två forskare vid KTH tagit fram en T-shirt med invävda sensorer och elektroder som bland annat kan avslöja din stressnivå.

KTH-professorerna Jörgen Eklund och Kaj Lindecrantz visar upp exempel på smarta kläder. (Licens: Creative Commons)
Foto: Håkan Lindgren

I Arbetsmiljöverkets rapport "Arbetsorsakade besvär 2014" framgår att cirka 27 procent av kvinnorna och 20 procent av männen hade kroppsliga och/eller andra typer av arbetsorsakade besvär 2014. Jämfört med 2012 innebär detta en betydande ökning, framför allt bland kvinnor. 2012 hade 22 procent av kvinnorna och drygt 17 procent av männen någon form av arbetsorsakade besvär, fysiska eller psykiska.

Genom att integrera sensorer och elektroder i våra kläder, så kallade smarta textilier, mäts allt ifrån puls, svett, hjärtfrekvens till belastande arbetsställningar, muskelaktivitet och stress. Såväl den fysiska som psykosociala arbetsmiljön avslöjas genom mätningar, signaler, datainsamling och analyser direkt i jobbvardagen – inte ett antal år och arbetsskador senare.

Jörgen Eklunds och Kaj Lindecrantzs forskning vid Skolan för teknik och hälsa på KTH går både ut på att mäta kroppens rörelser och reaktioner och konstruera tekniker (algoritmer) för att utvärdera dessa.

– Vi tittar brett, från textilier och strömförsörjning via sensorernas utformning till hur insamlad information ska analyseras, visualiseras och användas. Det vill säga hela kedjan, säger Jörgen Eklund.

Genom att analysera den information som givarna och andra sensorer samlar in kan man utvärdera om arbetet och arbetsmiljön har en negativt eller kanske positiv konsekvens för kroppen och psyket. Men det går även att mäta och analysera hur mycket man rör sig och motionerar – något som också kan påverka hur man mår.

Förutom de smarta klädernas förmåga att identifiera arbetsställningar och -rörelser kan de även hålla koll på arbetsmiljöns psykosociala påverkan på människor. Enligt Jörgen Eklund finns det flera sätt att mäta stressnivån. Hjärtfrekvensvariabilitet, blodtryck och hudkonduktans är tre sådana sätt.

– Ju mer stressad man är desto mindre varierar tiden mellan enskilda hjärtslag. Följer vi en individ under en arbetsdag kan vi se vilka situationer som stressar henne eller honom. Det är dessutom inte alls säkert att man själv är medveten om att man är stressad, men genom att mäta kan man tydligt se detta. Man kan tro att man har full koll på läget, men mätningarna visar någonting helt annat. Det gäller att hitta risk- och friskfaktorer, säger Jörgen Eklund.

Filed under: SvenskTeknik