ABB Sverige, Uniper Sverige och Luleå Hamn planerar att etablera en vätgashubb i Luleå för att utveckla vätgasekonomin i norra Sverige.

Nu meddelar Energimyndigheten att det gemensamma projektet Botnialänken H2, med ambition att länka samman framtidens fossilfria industrier, har gått vidare i den pågående europeiska urvalsprocessen för statlig medfinansiering av nationella vätgassatsningar.

– Vätgasen har potential att bli nyckeln till industrins energi- och klimatomställning, och är en viktig möjliggörare för de industrisatsningar vi just nu ser i norra Sverige, säger Björn Jonsson, affärsområdeschef Process Automation på ABB Sverige. Men för att uppnå fossilfrihet på riktigt måste vi se till hela värdekedjan, vilket är precis det vårt projekt syftar till. Beskedet från Energimyndigheten är första steget för att nå dit.

Genom etablering av en storskalig elektrolysanläggning ska Botnialänken H2 primärt förse den marina sektorn med fossilfri vätgas, där överskott exempelvis kan gå till norrländska industriföretag. Utöver vätgasproduktion kommer det att finnas en infrastruktur för lagring och distribution i området runt Luleå hamn, vilket öppnar upp för flera olika systemnyttor. Bland annat möjliggör Botnialänken H2 sjöfartens omställning och förflyttning av godstransporter från land till sjövägen, och har på sikt potential att bli navet för vätgas som en ny svensk exportvara. Därtill kan restvärmen från vätgasproduktionen kanaliseras via Luleås fjärrvärmenät och skapa ytterligare användning av vätgasen.

– Gruv- och stålindustrin ställer om, fordonstillverkarna likaså, och då måste transportsträckan från stålverket till bilfabriken också vara fossilfri, säger Henrik Vuorinen, vd Luleå Hamn. Botnialänken är precis vad det heter – länken som kopplar samman delarna i kedjan och ser till att fartygstransporterna är smarta och fossilfria.

Vätgas gör det möjligt att lagra, transportera och tillhandahålla energi från fossilfria källor, och är en teknik som funnits länge. I takt med att fossilfria energikällor blir billigare och vätgastekniken blir bättre, har vätgasen potential att bli en viktig del av såväl klimatomställningen som framtidens energisystem. För att vätgasen ska kunna bli den möjliggörare för klimatomställningen den har potential till måste omställningen ske skyndsamt. Då behövs samarbeten företag emellan, liksom mellan offentlig och privat sektor, kombinerat med omfattande offentliga och privata investeringar.

– Botnialänken uppfyller de kriterier som Uniper har identifierat som framgångsfaktorer för att vi ska gå in i vätgasprojekt, säger Johan Svenningsson, vd Uniper Sverige. Starka partners där vi gemensamt sätter tydliga mål, möjligheter till nationell eller EU-stödd finansiering, och möjlighet att koppla ihop flera värdekedjor för en ökad systemnytta.

Sverige anslöt 2020 till de sammanlagt 22 EU-länder tillsammans med Norge som via EU-initiativet IPCEI Vätgas åtar sig att medfinansiera vätgasprojekt i näringslivet med syfte att främja EU:s framtida vätgasekonomi och accelerera klimatomställningen. Genom en europeisk urvalsprocess kvalificerar sig projekt för statlig medfinansiering, där de nationella regeringarna står för och därmed avgör finansieringens omfattning. Parallellt med deltagandet i IPCEI Vätgas har Sveriges regering gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell vätgasstrategi, för att ta fram förslag till åtgärder för att utveckla och tillvarata vätgasens möjligheter, samt underlätta omställningen till fossilfrihet.

Filed under: SvenskTeknik