Förhoppningarna på nästa generations energitäta litiummetallbatterier är stora, men innan de kan sitta i våra bilar behöver avgörande problem lösas. Nu har ett internationellt Chalmerslett forskarlag tagit fram en konkret vägledning för hur batterierna ska laddas och köras för att maximera effektiviteten och minimera risken för kortslutningar.

Foto: Yen Strandqvist/Chalmers

Litiummetallbatterier är ett av flera lovande koncept som på sikt kan ersätta dagens litiumjonbatterier, inte minst i olika typer av elfordon.

Den stora fördelen med den nya batteritypen är att energitätheten kan bli väsentligt högre. Det beror på att battericellens ena pol, anoden, består av en tunn folie av ren litiummetall istället för att metallen lagras i grafit, som i litiumjonbatterier. Utan grafit ökar andelen aktivt material i battericellen och passiva komponenter som kol försvinner. Det gör susen för energitätheten och bidrar även till att minska vikten. Med litiummetall som anodmaterial blir det också möjligt att använda material med hög kapacitet även vid battericellens andra pol, katoden. Då går det att få celler med tre till fem gånger så hög energitäthet som idag.

Det stora problemet är dock säkerheten. I två nyligen publicerade vetenskapliga artiklar i de ansedda tidskrifterna Advanced Energy Materials och Advanced Science beskriver nu forskare från Chalmers, tillsammans med kollegor i Ryssland, Kina och Korea, hur litiummetallen kan användas på ett optimalt och säkert sätt. Det går ut på att metallen vid laddning av batteriet fördelar sig så att den blir tät och inte bildar vassa nålar – dendriter – som riskerar att kortsluta och i värsta fall antända batteriet. Säkrare upp- och urladdning är alltså en nyckelfaktor.

– Kortslutning i litiummetallbatterier beror oftast på att metallen lägger sig ojämnt vid cykling och att det bildats dendriter på anoden, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers. De utstickande nålarna gör att anoden kommer i direkt kontakt med katoden. Därför är det avgörande att kunna undvika att sådana bildas. Där kan vi nu bidra med viktig vägledning.

Det finns ett antal olika faktorer som styr hur litiumet fördelar sig på anoden. I den elektrokemiska processen vid laddning påverkas litiummetallens struktur främst av strömtätheten, temperaturen och koncentrationen av joner i elektrolyten.

Forskarna har använt både simuleringar och experiment för att komma fram till hur laddningen kan optimeras utifrån dessa parametrar. Syftet är att skapa en tät och bra struktur på litiummetallanoden.

– Det är en svår utmaning att få jonerna i elektrolyten att placera sig på exakt rätt plats när de blir litiumatomer vid laddning, säger professor Aleksandar Matic vid institutionen för fysik på Chalmers. Den nya kunskapen om hur processen går att styra utifrån olika förutsättningar bidrar till både säkrare och mer effektiva litiummetallbatterier.

Det internationella forskarsamarbetet mellan Sverige, Kina, Ryssland och Korea leds av professor Aleksandar Matic och forskaren Shizhao Xiong vid institutionen för fysik på Chalmers. Forskningen i Sverige finansieras av FORMAS, STINT, EU och Chalmers styrkeområden.

Det finns ett flertal batterikoncept som forskarna på sikt hoppas ska kunna ersätta dagens litiumjonbatterier. Fastfasbatterier, litiumsvavelbatterier och litiumsyrebatterier är tre exempel som ofta lyfts fram. I alla dessa koncept behöver litiummetall användas på anodsidan för att matcha kapaciteten i katoden och maximera energitätheten i cellen.

Målet är att få fram energitäta och säkra batterier som tar oss längre till en lägre kostnad både ekonomiskt och miljömässigt. Än så länge bedömer forskarna att genombrottet för nästa generations batterier ligger minst tio år bort.

På Chalmers bedrivs forskning inom en rad projekt inom batteriområdet och forskarna deltar i både nationella och internationella samarbeten och är del av den stora europeiska satsningen 2030+ i projektet BIGMAP.

Filed under: SvenskTeknik