Så hänger vatten med när rymdmoln blir beboeliga planeter
Ett internationellt forskarlag har publicerat en omfattande kartläggning av vattnets resa genom i rymden. Flera Chalmersforskare ingår i forskarlaget som använt rymdteleskopet Herschel för att visa att livets viktigaste molekyl kan trivas i alla nyfödda solsystem – inte bara vårt.
Stjärnfabriken Rho Ophiuchi enligt rymdteleskopet Herschel, med illustration av vattenmolekyler. Bild: ESA/Herschel/NASA/JPL-Caltech
För bara tio år sedan var det inte känt hur och var vatten bildas i rymden, och hur det så småningom hamnar på en planet som jorden. Men nu har femtio astronomer sammanställt allt som forskare vet om vatten i interstellära moln, och om ursprunget till vatten på nyfödda, potentiellt beboeliga, planeter.
Artikeln, som publiceras i tidskriften Astronomy & Astrophysics, är baserad på observationer med rymdteleskopet Herschel. Forskarteamet leds av Ewine van Dishoeck (Universitetet i Leiden, Nederländerna) och i teamet ingår astronomer från hela världen, bland dem Chalmersforskarna Per Bjerkeli, René Liseau och Magnus Persson, samt Bengt Larsson (Stockholms universitet).
Kartläggningen visar att det mesta av vattnet bildas som is. Islager byggs upp på små partiklar som samlas i kalla, ljussvaga moln av stoft och damm i rymden. När delar av dessa interstellära moln sedan störtar samman kan nya stjärnor och planeter börja bildas. Vattenmolekylerna överlever genom att fästa sig vid dammkorn och småsten. Runt varje nyfödd stjärna samlas dessa istäckta småstenar i en roterande skiva, där de ingår i bygget av nya planeter.
– Vatten transporteras mestadels som is från stora interstellära moln till de här skivorna, säger Per Bjerkeli, astronom på Chalmers tekniska högskola. Isen tycks inte smälta av eller slås sönder på vägen in. Ännu kan vi inte säga exakt hur mycket vatten som finns i de här skivorna, men det är gott och väl tillräckligt för att bilda oceaner på jordlika planeter.
Vattnet på jorden har också vandrat hit på det här sättet, tror forskarna. De flesta nya solsystem är födda med tillräckligt med vatten för att fylla flera tusen hav, visar deras beräkningar.
– Det är fascinerande att inse att när man dricker ett glas vatten tillverkades de flesta av dessa molekyler för mer än 4,5 miljarder år sedan i molnet ur vilket vår sol och planeterna bildades, säger Ewine van Dishoeck.
Filed under: SvenskTeknik