Om och hur korttidsarbete ska regleras nästa år är än så länge på förslagsstadiet meddelar Tillväxtverket. Vi kan dock konstatera att många svenska företag fortfarande befinner sig i en mycket svår situation till följd av Corona. Bland annat industrin som står för 172 000 korttidspermitteringar under året, men även många tjänsteföretag har det svårt. Närmare 600 000 anställda i Sverige har korttidspermitterats från sina arbeten under 2020.

Sinfs VD Sanna Arnfjorden Wadström och Sinfs jurist Jennie Nilsson

Det pågår fortfarande ett omfattande arbete hos myndigheter och företag att handlägga permitteringarna vilket också varit en betydande räddning för de svenska jobben. Kostnaderna för detta har inte bara tagits av staten utan också av arbetsgivare och deras anställda för att hjälpas åt i en svår kris. Det är viktigt att så många som möjligt får behålla sin anställning och att vi får igång svenska företag och handeln för att skapa sysselsättning.

Anställda som tvingas gå varslade och riskera uppsägning och de som får lämna sina arbeten löper en ökad risk att hamna in i psykisk ohälsa, vilket i förlängningen kan skapa ytterligare påfrestning inom vårdsektorn och för skattebetalarna.

– Det ligger nu en hel del påtänkta varsel hos väldigt många företag inför upphörandet av korttidspermitteringen, säger jurist Jennie Nilsson på arbetsgivarorganisationen SINF, Svensk Industriförening. Vi behöver få en större klarhet i hur regleringen för permitteringar kommer att se ut nästa år för att företag i kris ska kunna planera sin överlevnad. Permitteringarna måste fortgå annars riskeras det uppstå stora uppsägningar inom kort.

Under många år har även kompetensbristen varit den stora utmaningen till tillväxt för svenska företag. Det visar en rad statistiska undersökningar, bl a Tillväxtverkets statistik liksom Sinfs Underleverantörsbarometer:

– Genom att företagen nu drar ingång varslen så riskerar vi också en mer långdragen konjunktursvacka, säger SINFs VD Sanna Arnfjorden Wadström.

Företagen är beroende av sina kompetenta medarbetare för att framöver få igång tillväxten. Att nu tvingas varsla även kunskapstung personal, som det tagit år att lära upp, kommer att fördröja tillväxten så snart krisen lättar. Det kompetenstapp man nu riskerar urholkar bolagen på lång sikt då det medför en långsammare återhämtning. För att få igång snabba investeringar och innovationskraften i Sverige behöver företagen kunna behålla den kompetens varje företag byggt upp. Där är tillgången till spetskompetens helt avgörande.

Svenska industriföretag hade dessutom haft en möjlighet att vara något mer på fötter om inte enbart de utsatta, utan alla, hade tagit ansvar i krisen och sett till att handla inhemskt. För tillverkningsföretagen som är den största gruppen permitterade beror detta dels på den beklämmande anledningen att stora samhällsaktörer valt att importera lågkvalitetsvaror från Kina. Det har varit en stor utmaning för svenska leverantörer som stått med fulla lager och utan efterfrågan med arbetslöshet som följd.

Filed under: Svensk Ekonomi