Sveriges Sändareamatörers årsmöte i Täby den 23 april toppades av en paneldebatt som utmynnade i att radioamatörer och andra frivilliga kan ge avgörande stöd vid stora kriser.

Carl-Henrik Walde, SM5BF, moderator, lät debatten inleddas av ett ”brännande hett” exempel där frivilliga krafter spelade en central roll: Den stora skogsbranden i Västmanland år 2014 – den största kända skogsbranden i Sverige, i modern tid.

Carl-Henrik Walde

Det var Lars Göran Uddholm, brandchef för Södertörns Brandförsvarsförbund, som berättade om brandförloppet. Det var inte någon stor brand från början. Brandhärden omfattade bara ett område på 30×30 m första dagen.

Lars Göran Uddholm

– I normala fall hade den kunnat släckas. Men kombinationen höggradig torka och kraftiga vindar gjorde att branden spreds mycket snabbt. Efter några dagar var läget kritiskt. Vi har aldrig tidigare sett så snabb spridning, med en utbredning av 60 meter per minut!
Efter fem dagar spreds elden över en 800 m bred sjö (Sjön Snyter) och nådde sin största utbredning.

Totalt omfattade de brända områdena 150 km².

Radiokaos
I ett läge som detta sätts kommunikationssystem på extraordinära påfrestningar. Med ett 40-tal journalister på plats, radio- och TV-team, blev de publika telenäten överbelastade dagen efter det att skogsbranden hade brutit ut. Inget fungerade!
Det hela löstes av tre frivilliga entusiaster. De kopplade upp sig mot den fiber som fanns i närliggande järnväg. Med en Cisco-router kunde man så koppla upp sig via WiFi.

Minskad försvarsmakt
– Vid krissituationer ryckte tidigare försvaret in i olika sammanhang. Men försvarsmakten har gått från 850 000 man till 50 000. Någon annan måste ta vid, påpekade Lars Göran Uddholm.
Nils, Löwegren, från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gav sin syn:
– Vi måste börja se på Sveriges totalförsvar.

Nils Löwegren

MSB arbetar med planer för olyckshantering, krisberedskap och civilförsvar.
– Frivilliga kan täcka upp helheten: Det kommer att behövas frivilliga organisationer vid kriser.
Men han betonar också att vår öppenhet kan missutnyttjas inför ett potentiellt väpnat angrepp.
Post och telestyrelsen berörs också i hög grad av dessa frågor.

Ove Landberg

Ove Landberg, ansvarig för nätsäkerhetsavdelningen, gav en överblick av var PTS arbetar för:
* Alla i Sverige skall ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
* En väl fungerande konkurrens leder till att konsumenterna får bra valmöjligheter och låga priser.
* Begränsade resurser, som frekvenser och telefonnummer fördelas så att de ger största möjliga nytta för samhället.
* Nät och tjänster skall vara tillförlitliga och säkra.  
Enheten för robust beredskap  arbetar med krisberedskap, försvarsplanering, säkerhetsskydd och robusthetsåtgärder.

Roll för radioamatörer
Jens Zander, professor, vetenskaplig ledare inom Wireless KTH och tidigare aktiv radioamatör gav åtskilliga svar på frågan ”Hur kan radioamatörerna stötta civilsamhället med samband vid extraordinära situationer?

Jens Zander

På 80-talet hade radioamatörer modern kommunikationsutrustning, operatörskunnande, stort praktiskt kunnande inom vågutbredning, antenner, handhavande av utrustning och experimenterande inom senaste tekniker.
Idag hur kunnande utökats bl a med digitala sändningsmoder. Vid storbranden i Västmanland handlade om att skapa ”WiFi till skogen”.
Sverige har utomordentliga sambandsresurser. Jens Zander konstaterar att det dock knappast är  realistiskt att dimensionera dessa för ”worst case”.
– Publika och slutna system kan svikta. Man måste därför tillföra resurser med vilka man måste kunna samtrafikera.
I reella termer innebär det att publika mobiltelefonsystem och slutna system som Rakel och MOLOS (FRO) borde kunna förstärkas med licensfri radio (t ex för FRG, Frivilliga ResursGruppen som organiseras av Civilförsvarsförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), radioamatörer inom SSA (Sveriges Sändareamatörer) och ESR ( Experimenterande Svenska Radioamatörer).
Radioamatörer kan bidra med enkla, robusta, analoga sändare/mottagare för telefoni (främst SSB och FM) samt telegrafi (CW). Men allt fler experimenterar med digitala moder.
Kopplingen till Internet är intressant i perspektivet extra samhällsresurser. Radioamatörernas egen del av Internet, kallat AMPRnet (Amateur packet Radio Network) används i ett intressant samarbete med SUNET (Swedish University Computer Network) – det svenska TCP/IP-nät som kopplar samman Sveriges universitet och högskolor.

Börje Josefsson, SM2OUY, teknisk samordnare för SUNET.

Carl-Henrik Walde avrundade diskussionen med förslaget att SSA, i samråd med andra, bör ge ut ett häfte om ”Sambandsrutiner med råd och anvisningar för såväl övningar som skarpa lägen”, publicerat på svenska och engelska.
– Det bör vara ett levande dokument som passar alla. I höst hoppas vi kunna orientera vår försvarsminister Peter Hultqvist, SM4HCF. Då ser vi fram emot att försvarsmaktens ledningssystemchef, brigadgeneral Lena Hallin, kan deltaga.
Tidsmässigt handlar det om att lägga fram ett dokument 2017 som efter remiss kan ges ut såväl i tryckt form som i form av dokument som kan laddas ned över Internet.

Filed under: SvenskTeknik