Går det verkligen att utveckla en fullt fungerande "Segway" som hobbyprojekt? Ja, fråga bara Mikael Källberg, KTH Elektronik/Data. Eller någon av de andra studenterna som visade upp sina projekt på KTHs Future Friday förra veckan. Mikael Källberg ville testa om han kunde utveckla en Segway och framför allt om han kunde få algoritmerna för balans och styrning att bli tillräckligt bra.
– Det största problemet är faktiskt inte att bygga mekanik och elektronik, utan att få alltsammans att fungera på ett smidigt sätt. I början kunde det vara riktigt obehagligt att köra, men efter hand som algoritmerna förfinats har det blivit ett riktigt trivsamt fordon.

Mikael Källberg på sin Segway

Ett så här stort projekt borde kanske inte gå att genomföra på egen hand. Men gränsen för vad som är möjligt flyttas hela tiden framåt. Utvecklingshjälpmedel som förr skulle ha kostat en förmögenhet är idag gratis och datakraft som man tidigare bara kunde drömma om kostar hundralappar. Det som idag framför allt krävs är tid och kunnande. Och det är knappast någon tvekan om att det här projektet har lagt beslag på många sena timmar.
Vad behöver man då för att bygga sin egen Segway? Mikael Källberg har använt två Permobil-motorer (á 200 W), två vanliga blyackumulatorer (gel), ett gyro och ett par 32-bitsprocessorer. Med andra ord – inget dramatiskt nytt eller dyrt. Men det fungerar.

Konstruktionen använder standardkomponenter

Bland övriga elevarbeten som visades upp fanns till exempel Quadrokoptern, ett projektarbete på årskurs tre som börjar fungera riktigt hyfsat. Här gäller det att styra en helikopter med fyra fasta rotorer. Det ger enkel mekanik, men komplicerad reglering.

Quadrokopter från KTH

Svävare kan lyfta bananer

Med flytande kväve och starka magneter går det att skapa ett friktionsfritt tåg

Leksaksbyggsatser och elektronik är basen för många projekt

Sensorer på huden och i skon
Forskarna från KTH visade också en del av sina projekt. En del av dem har kommit långt på vägen mot kommersiellt tillgängliga produkter. Det gäller till exempel BioPatch-projektet, där målet är att slippa kablar vid EKG- eller EEG-mätningar. Elektronik och trådlös kommunikation finns i stället i sensorenheten, som sedan kommunicerar med centralenheten. På sikt kan sensorerna bli så billiga att de bara behöver användas en gång.

Sensorerna (th) kommunicerar trådlöst

Geng Yang och LinLin Xu visade BioPatch-projektet

Ett annat mycket intressant projekt är den skomonterade datorn som både kan analysera vart bäraren tar vägen och hur han/hon rör sig. Den första implementeringen lär handla om träning och rörelseanalys, men möjligheterna är betydligt större än så. Datorenheten måste förstås krympas ytterligare ett stycke, men det är knappast det stora problemet med tanke på elektronikutvecklingen.

En komplett dator med gyrosensorer ryms i klacken

Företag visar sig
Future Friday är en tillställning för att få studenter att inse fördelarna med en teknisk utbildning. En av fördelarna är sannolikheten att få ett intressant arbete efter färdig utbildning och ett antal företag ställde ut för att visa en del av möjligheterna. Här fanns till exempel elektronikdistributörer som Avnet Abacus eller konsulter som Syntronic. Och här fanns förstås också Elektronik i Norden.

En grupp möjliga KTH-studenter

David Näslund, Syntronic

Elektronik i Norden är numera helt webbaserad

Filed under: KTH