Hur mycket information kan en helikopterpilot eller stridsfordonsförare ta till sig i en svår situation? För att testa det har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) byggt en simulator som simulerar en realistisk omvärld med rörelser och krafter för förare och fordonsbesättningar.

Simulatorn består av en rörelseplattform upphängd på sex eldrivna pistonger. Pistongerna kan luta plattan eller rycka för att simulera acceleration. Rörelserna styrs av simuleringsmjukvara programmerad av FOI:s forskare. På plattan byggs en modell av en förarmiljö med realistiska instrumentpaneler och styrutrustning samt en enkel påbyggnad – för att likna exempelvis en helikoptercockpit eller förarplatsen i ett stridsfordon. Genom vindrutor eller utblickar, av samma typ som på fordonet som simuleras, kan föraren se en skapad omvärld i form av projektion över tre väggytor.

Den ena dagen har FOI-forskarna Björn Lindahl och Johan Hedström skapat en stridsfordonsmiljö, med stridsfordonets mycket begränsade fönsteryta. Så delar av omvärldsinformationen kommer till föraren via bildskärmar.

– Det gör det svårt för föraren att få en omvärldsuppfattning, trots många hjälpmedel. Att titta på skärmar och instrument, samtidigt som man ska köra ett drygt 20 ton tungt stridsfordon bland gående soldater, andra fordon och eventuell fiendeeld är inte optimalt. Därför testar vi olika gränssnitt för informationsöverföring – olika typer av skärmar i olika lägen, hjälmmonterade displayer, ljud och vibrationer, säger Björn Lindahl.

En annan dag kan plattformen byggas om för att simulera en helikopter, som exempelvis ska testa att landa på en plats där rotorbladen yr upp snö eller sand så att piloten inte kan se marken. Då är målet att testa vilka gränssnitt som ger piloten bäst information för en säker landning.
 
Det här är saker som är svårt och livsfarligt att testa på riktigt. Att datorsimulera händelserna är ett alternativ, men då försvinner känslan av realism. Det är just det som rörelsesimulatorn tillför, eftersom föraren på ett realistiskt sätt påverkas av tyngdlagen vid tvära svängar och inbromsningar, vilket i sin tur påverkar behovet av information, enligt ett pressmeddelande.

– Så det vi framförallt kan studera är hur olika former av information påverkar operatörer i en viss situation och till vilket sinne som informationen borde ges, säger Björn Lindahl.

En viktig slutsats som FOI:s forskare dragit är vikten av att använda flera sinnen för att indikera något viktigt. Är öronen upptagna med radiokommunikation, så kan vibrationer signalera ett larm.

– En annan viktig lärdom är behålla det intuitiva i informationsöverföringen, som att varningarna kommer från samma håll som hotet. Då behöver man inte fundera över vad ett gränssnitt berättar, utan kan reagera med ryggraden, säger Björn Lindahl.

Filed under: SvenskTeknik