Vi skall  lära av varandra, dels hur skolbyggnader sett ut historiskt, men också hur man använder dem idag och hur man tänker sig skolbyggnader i framtiden, säger Anneli Frelin och Jan Grannäs, utbildningsforskare vid Högskolan i Gävle.

Medel har beviljats till en serie workshops på temat ”Från design till praktik. Skolmiljöer i ett Nordiskt perspektiv”, i samarbete med Islands universitet, Aarhus universitet i Köpenhamn, Umeå Universitet och Universitet i Oslo.
Forskarmöten och skolbesök kommer att genomföras i samband med alla workshops.
De inbjudna är utbildningsforskare, historiker, arkitekter och praktiker, som representanter för det Europeiska nätverket DRAPES (Design, Research and Practice in Educational Spaces) där Anneli Frelin och Jan Grannäs från forskargruppen STORIES ingår.
De nordiska länderna är alla välfärdsstater, med omfattande utbildningssystem, vilket skapat ett stort behov av skolbyggnader och gjort att Norden har många skolor. Tanken är nu att forskare, arkitekter och verksamma i skolan skall  få möjlighet att träffas och diskutera och göra jämförelser.
– Det är det som är så intressant med det nordiska, vi är tillräckligt lika för att det skall  vara meningsfullt att jämföra och tillräckligt olika för att det skall  vara intressant att göra det, säger Jan Grannäs.
Jan beskriver hur skolbyggnader historiskt skiljer sig och säger att det räcker med att titta på Gävle. Hur Vallbacksskolan som är byggd på tidigt 1900-tal är en typ av byggnad, Solängsskolan en 50-talsbyggnad och att det sedan finns andra typer av skolbyggnader som är byggda senare.
– Man brukar säga att skolor är produkter av sin tid. Det kan ju ha varit ganska progressiva och kanske rent av radikala ideal som legat till grund för hur man utformade dem, men nu 50 år senare kan de vara väldigt svåra att arbeta i.
– En skolbyggnad inte nödvändigtvis är bra eller dålig i sig, det beror på vilken slags undervisning som skall  bedrivas där och med vilka resurser, säger Anneli Frelin.
Befolkningen växer i Sverige och vi står inför enorma investeringar i befintliga och nya skolbyggnader, det blir snabbt hundratals miljoner kronor, säger Jan. Då räcker det inte med ett resursutnyttjande från kl 8 till 15, utan kanske från 8 till 20, eller 8 till midnatt.
Det blir vanligare att föra in andra verksamheter i anslutning till skolbyggnader, det kan vara bibliotek, kulturcentrum och möteslokaler.
– Det blir intressant att se om man även i övriga Norden bygger på det sättet.
Jan säger att samhället förändras och digitalisering har hög prioritering i den svenska skolan. Man ser därför till att bygga upp mycket kring teknologi och nätverk. Eleverna har datorer och lärplattor och på en del håll så börjar man också frångå traditionellt sätt att schemalägga.
Han tycker sig se vissa tendenser när det kommer till utformningen av skolor, med ganska stora uppglasade ytor och att man, till viss del, släppt gamla korridorer med salar och försöker hitta andra sätt att utforma skolbyggnaderna.
– I de yngre årskurserna kommer eleverna vistas i en skola på grund av omsorgsbehovet. När man kommer upp i de högre åldrarna så är det inte givet att eleverna kommer att vara på en skola i samma utsträckning. Inom högre utbildning ser vi en ökad andel av olika varianter av distansutbildning.
– I projektet skall  vi lära av varandra i Norden, hur vi kan utveckla hållbara skolor i framtiden, också ekonomiskt och socialt hållbara. Då är det viktigt att tänka efter, så att de håller i 50 år och inte bara i 10-15 år, säger Jan Grannäs.
Text: Douglas Öhrbom

Filed under: SvenskTeknik