Svensk Elektronik har redan från start varit en av de drivande krafterna bakom agendan ”Smartare Elektroniksystem för Sverige” som nu gått hela vägen i mål och blivit ett strategiskt innovationsprogram.
I en ”Summit” på Tekniska museet i Stockholm diskuterade ett hundratal deltagare hur man skall gå vidare med ”Smartare elektroniksystem för Sverige”. Mats Odell, innovationsprogrammets ordförande, lyfte i sitt anförande fram hur viktig svensk elektronikindustri är.

”Smartare elektroniksystem för Sverige” är ett av de strategiskt innovationsprogram som Vinnova, Energimyndigheten och Formas satsar på. Under de närmaste tre åren allokerar de 90 miljoner kronor för detta strategiska innovationsprogram. Industrin förväntas bidra med lika mycket till, d v s totalt satsas ca 180 miljoner kronor.
Svensk Elektronik har redan från start varit en av de drivande krafterna bakom agendan ”Smartare Elektroniksystem för Sverige” som nu gått hela vägen i mål och blivit ett strategiskt innovationsprogram.

Lena Norder.

– Det är i kraft av de många företagen som engagerat sig under hela arbetet, som vi med tyngd kunnat visa värdet och behovet av denna satsning, säger Lena Norder vd för Svensk Elektronik.
– Det är en härlig framgång som vi lyckats med tack vare det goda samarbete Svensk Elektronik haft med de övriga medskaparna av agendan som lett fram till detta program: Acreo Swedish ICT, Branschorganisationen Svensk Elektronik, Chalmers, KTH, LTU, PhotonicSweden och Swerea IVF.
Den 25 september var det så dags för Summit – uppstarten och inledningen av arbetet, öppen för alla intresserade.
Mötet inleddes av att Mats Odell, gav en bakgrund till arbetet. Han är utsedd att leda det strategiska innovationsprogrammet för smartare elektroniksystem för Sverige och har nu lämnat riksdagen och sitt uppdrag som näringsutskottets ordförande.
Mats Odell, innovationsprogrammets ordförande, lyfte i sitt anförande på Tekniska museet fram hur viktig svensk elektronikindustri är:
– 11 procent av Sveriges export avser elektronik. Det skall jämföras med skogsindustrins 10 procent. Elektronik, skog och malm utgör Sveriges basindustier.
Siffrorna ingår i den omfattande kartläggning av elektronikbranschen som låg till grund för elektronikbranschens ansökan om strategiskt innovationsprogram och som visade att vi har kring 3600 renodlade elektronikföretag i Sverige, 7 700 företag som använder elektronik i sina produkter samt 14 900 företag som behöver elektronik för tillverkning i sin verksamhet.
De renodlade elektronikföretagen omsätter 153 miljarder kronor och har ökat sin effektivitet med 90 procent under åren 2002 till 2011.
– Det är viktigt med en närhet mellan underleverantörer och FoU-partner. Utflyttning av delar i värdekedjan till utlandet skapar risker, underströk Odell.
Ett annat riskområde som han tog upp var bristen på riskvilligt kapital.
– I Sverige är vi inte så duktiga på att kommersialisera det vi har uppfunnit. Det får vi nu möjlighet att ändra på med vårt strategiska innovationsprogram. Detta innebär en plattform som gör att vi kan kraftsamla.
Han betonade de övergripande målen: hållbar tillväxt och ökad välfärd.
– Detta innovationsprogram är därför en satsning på hela Sverige!
– Genom att producera mera kan vi skapa tillväxt vilket ger högre skatteintäkter och kan anställa flera. Utan tillväxt finns det bara nedskärningar att fördela, avslutade Mats Odell med tillägget:
– Det är fantastiskt hedrande att få vara med och leda detta program.

Mot gemensamt mål
Sverige är ett litet land, med bara 0,14 procent av jordens befolkning. Det finns 20 städer i världen som har en större befolkningsmängd än hela Sverige.
– Världen är föränderlig. 1987 fanns fortfarande berlinmuren och telefonen var knuten till en plats (med undantag av då ännu relativt få NMT-telefoner i bruk).
Det var utgångspunkten i det resonemang som Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova, förde i sin presentation.

Charlotte Brogren.

– Det finns nu ett antal nya och stora utmaningar att möta på områden som miljö, energi, demografi och nya folksjukdomar. Vi måste skapa nya lösningar för framtiden.
– Vi har därför inte råd att fragmentera oss. Det krävs en vision. Med strategiska innovationsprogram kan vi kraftsamla mot ett gemensamt mål och vi har inte råd att sitta i våra egna skyttegravar utan i stället samarbeta.
– På Vinnova satte vi det övergripande målet hållbar tillväxt. Sedan sade vi inte mycket mer.
– Det är ni som bäst känner förutsättningarna och kan skapa visioner för att sedan genomföra dem sade Charlotte Brogren.
Därmed prövade man en ny modell som inte utgick från en detaljerad styrning från början.
Hon underströk vikten av teamwork mellan olika sektorer, mellan industri och akademi.
– I dessa kopplingar kan vi finna nya uppgifter.

Möter samhällsutmaningar
Elektroniken har betydelse för att finna lösningar på samhällsutmaningar, som t ex färre döda och skadade i trafiken. Ett område som står inför ständigt nya krav är säkerhet i fordon, som lyftes fram som exempel.
Bo Wass, vd för Autoliv Electronics AB, berättade om hur företagets lösningar räddar liv på kring 30 000 människor per år.

Bo Wass.

– Vårt mål är att nå 150 000.
Varje år levererar företaget 140 miljoner bilbälten, 120 miljoner airbags och 15 miljoner elektronikenheter.
Bilbälten och airbags klassificeras som passiva säkerhetssystem, som träder i kraft när en olycka går mot att vara oundviklig. Nästa utvecklingssteg är aktiva säkerhetssystem som skall förhindra en olycka. Denna kategori omfattar automatisk broms, kamerasystem för att undvika kollisionskurs, radarsystem och köhjälpmedel. För dessa krävs sensorer som bygger på kameror för synligt ljus, ”night vision”-kameror och radar.
– I samband med dessa krävs det embeddedsystem med extremt hög beräkningskapacitet.
Bo Wass pekar ut några områden som utgör utmaningar för framtiden:
* Att säkerställa kompetens för bondning och limning av elektronik.
* Säkerställa produktionskapacitet.
* Att bli ännu skickligare på att miniatyrisera elektronik och optik.
* Att bygga robust elektronik och utveckla nya byggsätt.
* Att skapa kostnadseffektiva bildsensorer med stort dynamiskt område.

Utlysningar
Under de närmaste tre åren allokerar Vinnova, Energimyndigheten och Formas 90 miljoner kronor till detta innovationsprogram. Industrin förväntas bidra med lika mycket till, d v s totalt satsas ca 180 miljoner kronor.
Pengarna fördelas sedan genom utlysningar.
Michael Lögdlund, Acreo Swedish ICT AB, är programchef för detta program. Det startar formellt 1 januari 2015, men påbörjades redan efter sommaren.

Michael Lögdlund.

Michael berättade att en första mindre utlysning redan har hunnits med.
Den första utlysningen avslutades den 22 september. Till den kunde företag och övriga forskningsaktörer i samverkan söka upp till 1 miljon kronor per projekt under 6 – 9 månader för kortare projekt. 30 ansökningar kom in.
Ansökningarna bedöms av Vinnova och externa experter. Beslut kommer senast den 15 november.
En ny utlysning kommer att ske i januari.

Tre huvudområden i fokus
Michael redogjorde för innovationsprogrammets inriktning och organisation. Arbetet leds av en styrelse med Mats Odell i spetsen och stöds av ett programkontor lett av Michael.
Det förberedande arbetet inför detta innovationsprogram, har visat på tre områden som är av särskild vikt: Elektronikindustrins värdekedja, dess spetsområden och kompetensförsörjning.
De tre huvudområdena presenterades av respektive ansvarig i styrelsen för programmet: Värdekedjan – Maria Månsson (Prevas AB), Spetsområden – Leif Ljunqvist (Acreo Swedish ICT) och Kompetensförsörjning – Mikael Joki, (Eskilstuna Elektronikpartner AB).  Råd som ska styra inriktningen inom respektive område är nu under bildande.

Värdekedja
Maria Månsson beskrev utmaningarna som rör värdekedjan. Målet är ett effektivt flöde hela vägen från idé fram till färdig produkt som nått sin marknad. Det handlar t ex om faktorer som bra underlag, kunskap om aktörer och deras kompentens samt gott affärsmannaskap. Kort sagt, det ställer höga krav på effektiv samverkan och bra dialog mellan alla aktörerna i värdekedjan.
Hon gjorde en intressant jämförelse mellan affärskulturer i USA, Tyskland och Sverige:
Bilden av arbetet i USA är att man i projekten mycket tidigt intresserar sig för de ekonomiska realiteterna och var det finns möjlighet att tjäna pengar. Det tyska sättet är en linjär kedja mellan A och O, steg för steg. Den svenska modellen liknar den tyska, men innehåller passager där man måste uppnå koncensus innan man går vidare.

Maria Månsson.

– Sverige har definitivt en förbättringspotential! Vi måste bli ännu bättre på att samverka för att hålla internationell konkurrenskraft.  

Spetskompetens
Leif Ljungqvist, vd för Acreo, leder programrådet med inriktning på spetskompetens.
– Vi måste behålla den spetskompetens vi har och tillfoga ny kunskap.

Leif Ljunqvist.

De områden som definierats är:
* Mikro- och nanometerteknik
* Tryckt elektronik
* Kraftelektronik
* Fotonik
* Antennteknik, mikrovåg och TeraHerz
* Sensorer
– Vi behöver återindustrialisera Sverige genom att satsa på definierade områden, konstaterade Leif Ljungkvist.

Kompetensöverföring
Mikael Joki, Eskilstuna Elektronikpartner AB, leder rådet för kompetensförsörjning. Hur skall vi locka ungdomar till att studera teknik i allmänhet, och elektronik i synnerhet? Frågan blir alltmer prekär för svenska elektronikföretag.

Mikael Joki.

Mikael Joki ser en kris komma inom tre till fem år och formulerade problemet i två viktiga frågeställningar:
– Vilken kompetens behöver företag över tid? Hur åstadkommer vi kompetensöverföring? Mikael trycker på att vi måste ha arenor för ett ökat samarbete mellan akademi och industri. Kompetensförsörjningen är en ödesfråga, vilket också avspeglades i de många som valde detta som tema för gruppdiskussionerna på eftermiddagen.
– Det är den elektronikföretagen som gör det möjligt att skapa tillväxt inom övrig industri, framhöll Lena Norder, vd för Branschorganisationen Svensk Elektronik och avslutade dagen med att tacka alla för alla goda diskussioner och förslag och uppmanade till fortsatt samverkan:
– Tillsammans kan vi stärka och utveckla branschen. Jag vet att ni under dagen inte bara kommit med kloka tankar och bra förslag för fortsatta arbetet. Ni har dessutom hittat nya kontakter som gynnar era egna affärer. Jättebra! Möten innebär alltid nya möjligheter. Ta vara på dem!

Styrelse med erfarna personer
Styrelsen för ”Smartare elektroniksystem för Sverige” har en bred representation med ledande personer från såväl industri som akademi och omfattar:
Mats Odell, ordförande
Bo Wass, vd, Autoliv Electronics AB
Pontus de Laval, chefstekniker Saab AB
Maria Månsson, Prevas AB/ordförande i Svensk Elektronik
Mikael Joki, CEO Eskilstuna Elektronikpartner AB
Markus Renlund, grundare och vd för Ascilion
Stefan Svensson, R&D Manager, ABB CRC
Edvard Kälvesten, vd Silex AB
Håkan Karlsson, vd Cobolt AB
Leif Ljungqvist, vd Acreo Swedish ICT AB
Jerker Delsing, professor Luleå Tekniska Universitet
Carl-Mikael Zetterling, professor Kungliga Tekniska Högskolan.  

Programkontoret utgörs av tre personer
Michael Lögdlund, Acreo Swedish ICT, Programchef
Lena Norder, Svensk Elektronik, Kommunikationsansvarig
Pierre Fonjallaz, Photonic Sweden

Arbetsutskottet
utgörs av de tre på programkontoret samt de tre rådsansvariga styrelseledamöterna.

Filed under: Svensk Ekonomi