Det smarta kontoret har blivit ett hett ämne där allt fler företag ser samband mellan kontorets utformande och personalens produktivitet och välmående. Schneider Electric har tagit tempen på hur svenska fastighetsägare ser på smarta kontor idag.

Schneider Electric har i trendrapporten ”Smarta fastigheter 2019” undersökt inställningen till IoT och digitalisering bland 125 representanter från fastighetsbolag i Sverige. Det smarta kontoret är ett ämne som fått särskilt fokus i undersökningen och rapporten där populära lösningar och tips listas.
I undersökningen svarar närmare tre av fyra av de tillfrågade (74 procent) att lägre kostnader är anledningen till varför de valt att investera i det smarta kontoret. Andra vanligt förekommande anledningar är miljöskäl (61 procent), att öka välbefinnandet bland de anställda (39 procent), öka produktiviteten (33 procent) och att hyresgästerna ska vara nöjda (24 procent).
– Utan smarta kontorsfastigheter går det inte att bygga en smart stad, säger Andreas Finnstedt, Vice President och ansvarig för affärsområdet Digital Energy på Schneider Electric. På Schneider Electric talar vi om det smarta kontoret som en entitet där alla tekniska system kan arbeta tillsammans för att spara energi, ge optimal personlig komfort och kontroll. Genom att låta traditionella system och nya IoT-system samverka kan produktiviteten öka i flera led, från fastighetsägaren som får en energieffektiv fastighet, till hyresgästen och personalen som kan vara mer produktiva i sitt arbete. I ett större sammanhang är det smarta kontoret en nödvändighet för en smart kontorsfastighet och en smart stad.
I rapporten framgår att två områden för investeringar i smarta kontor har fått särskilt stort genomslag i Sverige. Mer än 80 procent av de tillfrågade uppger att de har investerat i smarta lösningar för belysningsstyrning och nästan lika många, 78 procent, har valt smarta ventilationslösningar och lösningar för värme/kyla för att uppnå energieffektivisering.
När det kommer till digitala arbetsplatslösningar, som appar för bokning av lediga konferensrum eller skrivbord, har vi inte kommit lika långt. 48 procent av de svarande uppger att de investerat i denna typ av lösningar. Det finns mycket att vinna på att investera och göra detta mer effektivt.
– I snitt lägger en kontorsanställd 40 minuter i veckan på att hitta konferensrum. Med rätt teknik som gör det enklare att hitta och boka rum digitalt blir inte bara vardagen smidigare för den enskilde individen, företagen sparar dessutom tid som personalen kan lägga på rätt saker och på så sätt öka produktiviteten på arbetsplatsen.
I ett traditionellt kontor finns ofta flera parallella system vilket kan skapa dyra och tidskrävande omkonfigureringar eller till och med ominstallationer. Genom investering i ett smart kontor blir systemet däremot lätthanterligt och kan skötas av driftspersonal. Trots förändringar i fastigheten ska det räcka med några klick på en dator för samtliga system att konfigureras om automatiskt.
Med hjälp av intelligenta system finns möjligheten att se över hur fastigheten faktiskt används. Genom att se inomhusmiljöns inverkan på de anställdas produktivitet kan man se hur kontorsytor och konferensrum används och även få lösningar på hur ytorna kan optimeras.
Det smarta kontoret är en kostnadseffektiv investering. En energieffektiv fastighet innebär lägre totalkostnader för drift och underhåll. Att satsa på teknologi för ett smart kontor kan bli en stor investering, särskilt vad gäller elinstallation som tenderar att stå för en signifikant kostnad.
Ett smart kontor ger förutsättningar att utifrån analysverkyg omedelbart kunna fatta intelligenta beslut och effektivisera driften av fastigheten. Utöver själva tekniken är förmågan att direkt kunna agera och anpassa styrningen baserad på den insamlade informationen viktigt för att uppnå ett smart kontor.

Filed under: Svensk Ekonomi