– Vi står nu inför den fjärde industriella revolutionen med smarta fabriker där både produkter och maskiner är uppkopplade och kommunicerar, säger Camilla Niss, forskare vid Högskolan i Gävle.

Nästa steg i den snabba utvecklingen är det som kallas sakernas internet (The Internet of Things) och Cyber-fysiska system, där produkter och system kopplas upp och kopplas samman.
Den här typen av samarbetande system kommer att dominera samhället och beröra i stort sett allt, från intelligenta hus, smarta energisystem och transporter, till sjukvård och tvättstugor.
Digitaliseringen väntas också fundamentalt förändra tillverkningsindustrin, eftersom både produkter och maskiner blir uppkopplade och kommunicerar. Ett forskarlag vid Högskolan ska nu undersöka hur den ökade digitaliseringen påverkar olika industriella leverantörer och deras förmåga att bidra till innovation hos industriföretag.
– När företagen ska utveckla sina produkter eller processer, t ex utveckla en ny bil eller förbättra sin produktionslina, så tar de mer och mer hjälp av kunskap som finns utanför den egna organisationen, säger Camilla Niss. Detta kallas då för öppen innovation.
Då kan kunder, leverantörer och t o m konkurrenter bidra med sin kunskap till den nya innovationen. Det kan t ex handla om att utveckla en motor till en bil, eller att bidra med kunnandet om hur tillverkningsprocessen kan optimeras.
Eftersom öppen innovation blir allt vanligare så blir det väldigt viktigt att leverantörerna kan bidra till innovationsprocessen.
– Det finns mycket lite forskning som tar ett leverantörsperspektiv. Vi ska titta på vilka organisatoriska och tekniska förmågor som krävs hos leverantörerna för att kunna bidra till företags innovation.
Camilla Niss tror att digitaliseringsgraden kommer att höjas kraftigt och att det är viktigt att vi i Sverige satsar inom utbildning, forskning och näringsliv för att kunna nyttja den här nya teknologin och att vi är på tå.
– Hela världen satsar på digitalisering och detta är ett projekt där vi konkret kan bidra genom att utveckla kunskap så att företag kan bli konkurrenskraftiga.
Forskare vid CLIP (Centrum för Logistik och Innovativ Produktion) vid Högskolan i Gävle har nu blivit tilldelade 2,96 Mkr av Lars Erik Lundbergs stiftelse för forskning och utbildning. Projektledare är universitetslektor Camilla Niss och hon ska tillsammans med sina kollegor docent Robin von Haartman och professor Lars Bengtsson undersöka hur ökad digitalisering och öppnare innovationsprocesser kan påverka olika industriella leverantörers förmåga att bidra till innovation hos industriföretag.
Text: Douglas Öhrbom

Filed under: SvenskTeknik