Två företagsledare, Conny Franzén från Inteno Broadband Technology AB och Magnus Granhed från Recco AB berättade på Svensk Elektroniks höstmöte om hur stöd från Vinnovas program ”Forska och väx” hade utmynnat i lyckade projekt.

Det som framför allt för fram Vinnova i fokus nu är dess satsning på innovationsprogramet ”Smartare elektroniksystem för Sverige” där Svensk Elektronik har varit en av de pådrivande krafterna.

Lars Gustavsson, Vinnova

Lars Gustavsson, Vinnova, inledde höstmötet med att ge en bakgrund till Vinnovas program för att skapa tillväxt. Totalt uppgick anslagna medel år 2013 till 2376 MSEK. I Stockholm arbetar drygt 200 personer på Vinnovas kontor och några anställda finns också i Bryssel.
Vinnova är en svensk myndighet, men fungerar också som kontaktmyndighet mot EU med dess program. Nästa stora europeiska ramprogram, riktat till små- och medelstora företag, heter Horisont 2020.
Höstmötet gav möjlighet att ta del av hur två företag framgångrikt hade genomfört utvecklingsprojekt med hjälp av ett Vinnovaprogram.

Livräddande radar
Det ena av de två företag som fick tillfälle att lyfta fram betydelsen av Vinnovas stöd heter Recco AB.
Magnus Granhed grundade verksamheten 1973 med syfte att utveckla en utrustning för att kunna spåra skidåkare som drabbats av en snölavin. Efter många års forskning hade man sin första kommersiella produkt ute 1983.
Principen bygger på en övertonskänslig radar. Skidåkaren har i sina kläder, pjäxor eller hjälm från runt 200 tillverkare en passiv transponder. Denna består helt enkelt av en dipolantenn med en diod. När den träffas bildas övertoner som tas emot i mottagaren till en bärbar radar.
– Idag kan upp till 30 procent av alla skidåkare spåras med vår teknik, säger Magnus Granhed.
Radarn är en liten handhållen enhet.

Magnus Granhed, Recco AB, visar här den handhållna radarn.

– Räckvidden beror mycket på de fysiska förutsättningarna och är i realiteten ofta kring 30 m. Men vi ville kunna klara större avstånd med en snabbare undersökning. Därför ville vi utveckla en kraftigare radar som kunde bäras av en helikopter.
Den nya produkten beräknades ta 18 till 24 månader att utveckla vilket krävde kapital. Magnus Granström kontaktade Vinnova som beslöt att satsa på projektet.
Resultatet blev en en lösning som tillät att helikoptern rörde sig med upp till 130 km/h med 200 m bred avsökning.
– Tanken är nu att sätta på transpondrar även i räddningsvästar för att kunna söka av upp till 38 km² över hav.
Magnus Granhed berättar att även diodsträckor i mobiltelefoner skapa övertoner som  kan ge utslag på radarn, något som Polisen utnyttjade när de spårad Englas mördare för ett antal år sedan.
Vad behöver Vinnova då veta för att gå in i ett projekt som detta?
– Några huvudfrågor är: Vad finns det för marknad, vilka svårighetsmoment finns, vilka skall utföra arbetet, vilka tjänster måste till och hur ser tids- och kostnadsplanerna ut. I slutänden görs en revision.
Magnus Granhed anser att man i arbetet har god nytta av att göra upp en sådan plan.
Budgeten för projektet utmynnade i att Vinnova bistod med 8 – 9 MSEK och Recco litet mer.
– Nästan allt gick till löner och till anlitade konsulter. Hade vi genomfört projektet enbart utan stöd från Vinnova hade det tagit betydligt längre tid.

Ansök hos Vinnova!
Conny Franzén, vd för Inteno Broadband Technology AB, ger ett klart budskap:
–  Ansök hos Vinnova – det är inte svårt!

Conny Franzén, Inteno Broadband Technology AB.

Inteno är ett företag som utvecklar olika typer av modem som sedan säljs till operatörer. Det är exempelvis modem för ADSL2, VDSL eller fiber.
Företaget hade ett behov av att utveckla en ny programvaruplattform. Det var ett stort projekt som berörde runt 20 medarbetare. Projektet skulle bland annat innebära säkra överföringar eftersom operatörerna ville kunna sälja mera tjänster.
I praktiken resulterade projektet i att Inteno kunde anställa fler, inte bara mjuk- utan även hårdvaruutvecklare.
– Tack vare Vinnovas stöd kunde vi utveckla projektet effektivare och kunde så spara pengar.

Nästa stora steg
Så till nästa stora stöd för den svenska elektronikindustrin, nämligen Vinnovas strategiska innovationsprogram för IKT elektriska komponenter och system, Smartare elektroniksystem.
Maria Månsson, ordförande för Svensk Elektronik,  gav på mötet en kort rekapitulation av Svensk elektroniks arbete och hur man nu skall gå vidare med detta.

Maria Månsson och Lena Norder

Programmet leds av en styrelse och har ett programkontor som i dagsläget består av projektchef Michael Lögdlund (Acreo Swedish ICT), Lena Norder (Svensk Elektronik) och Pierre-Yves Fonjallaz (PhotonicSweden). Programmet styr inriktningen på satsningarna, men det är Vinnova som fattar beslut och beviljar projekt.
En första utlysning avslutades den 22 september 2014. Den resulterade i 30 ansökningar som utmynnade i  9 beviljade projekt! Den totala summa som fördelats till projekten är 6 320 000 kr.
Nästa utlysning kommer att avslutas under januari.
Vinnovas reserverade budget innebär 8 MSEK 2014, 20 MSEK 2015, 30 MSEK 2016 och 40 MSEK 2017.  Energimyndigheten kan också komma att stödja vissa områden på energisidan.
– Vårt uppdrag är nu att visa att elektronikindustrin kan skapa tillväxt, summerar Maria Månsson, styrelseordförande för Svensk Elektronik.
– Det övergripande målet är att vi som bransch kan bidra till en hållbar utveckling för att möta jordens klimathot. Vissa områden inom den svenska elektronikindustrin ligger i världsklass, andra behöver stödjas. Arbetet med Smartare elektroniksystem har utmynnat i tre delområden som behöver stärkas: Värdekedjan, spetsområden och kompetensförsörjning.
Läs mer på www.smartareelektroniksystem.se

Filed under: Svensk Ekonomi