Finska teknologiakademins Millenniumpris för teknologi år 2010 gick till den schweiziske professorn Michael Grätzel med sina tredje generationens färgämnessensiterade solceller. Prissumman är 800 000 euro.

Professor Grätzel fick priset och Millenniumtrofén "Peak" av president Tarja Halonen under prisceremonin på Finlands Nationalopera den 9 juni. Teknikakademiens styrelse valde huvudpristagare på basis av den internationella juryns rekommendationer.
– De höga kostnaderna har alltid begränsat utnyttjandet av solenergin. Grätzelcellerna medför en billigare metod för människan att dra nytta av solenergi. Grätzels innovation spelar sannolikt en viktig roll vid olika tillämpningar av förnybar energi och de främjar därmed en hållbar utveckling, förklarar verkställande direktören för  Stiftelsen Teknikakademien Ainomaija Haarla i motiveringarna till priset.
Teknologin bakom Grätzels solceller beskrivs som en syntetisk fotosyntes och den utgör ett lovande alternativ till den  dominerande, kiselbaserade solcellsteknologin. Grätzelcellerna tillverkas av billiga material och produktionen kräver inga komplicerade apparater. Även om cellerna alltjämt befinner sig i ett relativt tidigt skede av utvecklingen ser det mycket lovande ut och de utgör ett förmånligt alternativ till de dyra kiselsolcellerna.
I framtiden kan man skönja många produkter som bygger på Grätzels innovation, t ex elproducerande fönster och solpaneler som är betydligt billigare än dagens produkter. De första konsumtionsartiklarna baserade på Grätzelcellerna finns redan på marknaden.
De övriga Millenniumpristagarna 2010 fick ta emot var sitt hederspris på 150 000 euro och Millenniumtrofén "Peak" under ceremonin. I år ägnar sig alla prisbelönta innovationer åt problematiken kring en hållbar utveckling och energiförbrukningen.
Cavendish-professorn i fysik vid universitetet i Cambridge, Sir Richard Friends främsta innovation, organisk LED, är en viktig milstolpe i utvecklingen av polymerbaserad elektronik. Elektroniskt papper, billiga organiska solceller tillverkade med tryckteknik eller breda illuminerande väggytor utgör exempel på en fullständigt ny typ av produkter som hans forskningsarbete leder till.
Stephen Furber, professor i datateknik vid universitetet i Manchester, är den främsta upphovsmannen till mikroprocessorn ARM som bygger på 32-bit RISC-teknologin. Hans innovation revolutionerade utvecklingen av bärbar elektronik. Med hjälp av den genialt konstruerade processorn kan man bygga förmånliga och strömsnåla men ändå effektiva elektroniska apparater. Under 25 år har närmare 20 miljarder ARM-baserade mikroprocessorer tillverkats.

Filed under: Nordisk Teknik