Nyligen råkade jag bevittna en vernissage där unga förmågor ur åk 1 på Teknikprogrammet vid Lindholmens Tekniska gymnasium under ledning av läraren David Delgado presenterade sina produktidéer. Elevernas visioner och engagemang fick mig att minnas svunnen tid från 1970-talet då jag i mina resor kors och tvärs i Sverige hade turen att träffa vanliga människor som alla hade det gemensamt att de skapade nytt som väldigt ofta ledde till företag och anställningar.

Det pratas mycket om kvaliteten i dagens skola. Vissa vill sänka kraven med motivering att det är fel att ”plugga”. I toppen i den här ligan placerar jag gärna en högskoleutbildad förälder som ondgjorde sig över min vilja att lära ut så ”onödiga” saker som grundämnen och som påstod att andra saker som t ex idrott går före. Ändå var mitt syfte att visa eleverna vilka grundämnen som kan vara skadliga eller giftiga för människor, djur eller miljön. Förr trodde man att ignoransen kunde skydda mot farorna och jag var inte beredd på möte med denna strutstaktik i ett modernt samhälle.
Därför blev jag glatt överraskad av att det fortfarande finns kreativitet och vilja att utöka sina kunskaper. Det är inte fel på materialet (alltså eleverna) utan snarare på formen (oss vuxna som bestämmer över skolan) om avgjutningen inte vill passa.

Redan från första året
Vi borde definitivt ta upp tråden och använda dessa elevers produktidéer som utgångspunkt i deras kunskapssamlande – alltså göra en studie- och affärsplan för hur de skall går till väga för att nå sina resultat inom skolans ramar. Kanske var gymnasiearbetet tänkt att ha den rollen, men som oftast gör man det sist. Vore det inte bättre att kicka igång med sådan produktutveckling redan under åk 1?

Det gäller alltså att skapa kunskapshunger och bästa sättet är väl att utgå från vad en sådan kreativ elev behöver? Läroplanen anger vilka kursmoment som skall går igenom, men det gör väl inget om man synkroniserar dessa med vad eleven vill skapa?

Varför det finns kreativa människor på ett ställe medan andra platser är som idéöken, det kan vi lämna åt andra att fundera på. Själv tycker jag att vi skall fokusera på allt som gör att kreativiteten finns och växer åter.

Elevernas projekt
Nu tänker jag låta eleverna föra sin egen talan och Du, min käre läsare får gärna komma med synpunkter, förbättringsförslag och kommentarer. Visa att Du bryr Dig och bli överraskad om några år (som går så fort) för jag tror att våra elever är den största förnyelsebara tillgången vårt land har.
Kolla och njut av några av dem:

* Den självjusterande skiftnycken
* Proteinautomat
* Batterifunderingar

Projekt Proteinautomat
Vi vill göra det lättare för personer som tränar på gym att kunna köpa rent proteinpulver och andra hälsoprodukter för ett lägre pris. Maskinen ska vara närmare till gymmet så att det underlättar för medlemmar att kunna hämta ut protein. Varför vi valde att göra detta projekt var för att det är något som folk inte har tänkt på. Vi jobbar för att ersätta de mer kemiska hälsoprodukterna som proteinbars och proteinshakes.

Tidigare lösningsförsök går fram och tillbaks hela tiden. Proteinproduktindustrin växer mer och fler producerar olika slags proteinhälsoprodukter. Det finns många som tänker på att göra det enkelt att få i sig protein billigt och snabbt, men vårt sätt är något annorlunda som inte bara gör det enkelt för kunderna, utan också intresserar dem och motiverar dom att fortsätta.

De som bär på problemet är personer som tränar på gym, de behöver ett enklare sätt att få i sig protein snabbt efter träning och det är därför vi är här för att hjälpa dem. Omfattningen av problemet kommer att göra en större påverkan på många personer som kräver detta i sin träningsprocess och under de senaste åren har dom personerna kräver det ökat. Vi hoppas så klart att de ökar eftersom då blir vår produkt unikare och större.

Bild från vår projektplan.

Projektledare: Allan
Gruppmedlemmar: Adrian och Lukas
Idé: Adrian

Den Moderna Skiftnyckeln
Som bekant så görs de bästa uppfinningarna på servetter. Således respekteras den gamla traditionen även på Lindholmens Tekniska Gymnasium.

Skiftnyckelns prototyp är gjort i starkt förstoring. Materialet är frigolit för tillfället, men stål i riktiga versioner.

Bästa batteriet
Gustav P, Marcus K och Carl K har tittat på olika batteriteknologier och rankat dem för olika användningsområden.

Alkaliskt batteri: Alkaliska batteriet har ersatt den gamla brunstensbatteriet. Det alkaliska batteriet är mer miljövänligt och är mer utvecklat. I stället för att en kolstång används som ledare används en zinkstav. Detta är det vanligaste batteriet som används idag. Som pluspol används mangandioxid, minuspol är zink. Elektrolyten är kaliumhydroxid. Spänning 1,5 V.

Kvicksilverbatteri: Dessa batterier görs inte längre av miljöskäl. Man kunde inte ladda ett kvicksilverbatteri och kvicksilver är farligt. Pluspolen är gjord av kvicksilveroxid, minuspolen är gjord av zink. Elektrolyten är kaliumhydroxid och batteriet har en spänning på 1,35 V.

Zink-luftbatteri: Pluspol syre/luft, minuspol zinkpulver. Elektrolyten är även här kaliumhydroxid. Spänningen ligger på 1,4V. Batteriet är väldigt långvarigt, ca 80 timmar vid normal användning.

Litiumbatteri: Begreppet litiumbatterier beskriver massa olika batterisystem där litium används som minuspol. Exempel på litiumbatterier kan vara litiumbatteri med pluspolen av mangandioxid, järndisulfid, kolmonofluorid eller svaveldioxid. Litiumbatterier är miljöanpassade, det betyder att de är helt fria från tungmetallerna kvicksilver, kadmium och bly.

Silveroxidbatteriet är det engångsbatteri som har bäst energi/vikt-värde, det ger 130 Wh/kg nuförtiden.
Plussidan är silveroxid, med zink som den negativa sidan. Formel för Silveroxidbatteri: Zn + Ag2O –> ZnO + 2 Ag.

Citronbatteri: Citronbatteriet var sämst av alla. Det hade en spänning på 0,3 V vilket nästan inte kan driva någonting. Vi hade zink och koppar som plus och minuspol och som elektrolyt var det citronsaft.

Resultat:
Alkaliskt batteri: Håller i ca 45h vid normal användning. egenskap: miljövänligt och ganska hållbart.

Kvicksilverbatteri: Går ej att få tag i då det inte säljs längre av miljöskäl.

Zink-luftbatteri: håller ca 80h vid normal användning. Egenskap, låg urladdning och väldigt miljövänligt.

Litiumbatteri: hållbarheten varierar då minuspolen varierar i olika batterier. Det batteriet vi hade höll ca 45h. egenskap, hög energitäthet.

Silveroxidbatteri: höll i ca 75h. Egenskap, konstant spänning ända tills det är urladdat.

Citronbatteri: vi vet inte  hur länge det höll men spänningen var låg ca 0,3V

Vi har kommit fram till att zink-luftbatteriet är det bästa då det är hållbart i framtiden då det är miljövänligt vilket behövs nuförtiden för att det skall vara hållbart. Zinkbatteriet har även bra batteritid, ett av de bästa enligt våra tester. På andra plats kom silveroxidbatteriet, det kom där eftersom att det har bra batteritid på ca 75 timmar och har hög spänning hela tiden.

Filed under: SvenskTeknik