Lysdiod i SiC får ny chans

Posted on juni 11th, 2015 by Göte Fagerfjäll

För några år sedan var forskare vid Linköpings universitet (LiU) tidigt ute och publicerade artiklar om kiselkarbid och dess förmåga att släppa ifrån sig ljus. Arbetet upphörde i brist på pengar. Men nu kan forskningen kring vita lysdioder tillverkade i SiC ta ny fart. Danmarks tekniska universitet, DTU, har fått medel för en satsning som de driver i samarbete med bland andra LiU-forskaren Mikael Syväjärvi.


Valdas Jokubavicius är doktorand vid LiU och utvecklar processerna för att framställa fluorescerande kiselkarbid och kubisk kiselkarbid.
Foto: LiU
Läs mer..

Ladda ner instrumentöversikten

Läs temaartiklarna om mätteknik

Läs temaartiklarna om analogteknik

Klicka här för att prenumerera på
Elektronik i Nordens Nyhetsbrev

Läs nyhetsbreven på webben

Filed under: Temapuff

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Lätt att förstöra infrastruktur

    Både klimataktivister och politiker är rörande överens om att vi måste byta till elbilar (eller helst sluta köra bil) och sluta att flyga inrikes. Men förvånansvärt få verkar fundera på vad som händer när fungerande infrastrukturer inte längre är lönsamma. Kan vi klara oss utan inrikesflyg, postbefordran och bensinstationer? Finns det ett vettigt alternativ när den gamla infrastrukturen inte längre finns? Och finns det till och med en risk att vi tappar bort hela elnätet när anslutningen blir alltför dyr?

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (814 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.