Två forskare vid Lunds universitet får sammanlagt cirka 52 miljoner kronor i åtråvärda anslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Det ena projektet handlar om kiselalgernas tidiga tillväxt i havet för 250 miljoner år sedan och de globala effekter som algernas tillväxt gav upphov till. Det andra forskningsprojektet ska utforma den nödvändiga reglertekniken bakom fossilfria städer.

Daniel Conley, professor i biogeokemi vid Lunds universitet, får drygt 26 miljoner kronor för ett femårigt projekt om kiselalger i havet. Kiselalger har en väsentlig inverkan på den globala biogeokemiska cykeln hos både kol, kiseldioxid och andra näringsämnen som reglerar havets produktivitet och i slutändan planetens klimat. Varje dygn tar dessa små encelliga organismer upp enorma mängder kol ur luften, mer än dubbelt så mycket som mänskligheten släpper ut via fossila bränslen.
I det nya forskningsprojektet ska Daniel Conley undersöka hur kiselalgernas tidiga evolution för cirka 250 miljoner år sedan påverkade de globala kretsloppen för både kol och kisel samt andra näringsämnen.
– Vi kommer att bidra med nya insikter om hur spridningen av kiselalger fundamentalt påverkade havsmiljön, säger Daniel Conley.
Forskarvärlden har hittills inte undersökt detta händelseförlopp eftersom det saknas fossilfynd av kiselalger i äldre berglager. Istället har fokus legat på kiselalgernas betydligt vanligare fossila avtryck de senaste 66 miljoner åren. Men molekylära klockor pekar på att kiselalgerna utvecklades långt tidigare, redan efter det gigantiska massutdöende som drabbade större delen av livet på planeten för cirka 250 miljoner år sedan.
– Nu tänker vi leta fram bevis för kiselalgernas tidiga evolution och även beräkna den omfattande förändring som de medförde på de globala kretsloppen.
Conleys forskning på globala kretslopp belönas nu för andra gången på kort tid. I höstas fick han drygt 34 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för ytterligare frågeställningar kring det globala kretsloppet för kisel.
Anders Rantzer, professor i reglerteknik vid LTH, är den andra av de två Lundaforskare som nu får det prestigefyllda ERC-anslaget.
Många tekniska prylar och system kan tacka reglertekniken. Överallt finns den, utan att vi tänker på det, och kallas därför ibland för den ”dolda tekniken”. Förenklat ser den till att processer uppför sig på önskat sätt.
Nu när det finns tryck att minska klimatpåverkan blir reglerteknik än mer relevant, eftersom väldigt många komponenter måste samverka, berättar Anders Rantzer:
– Det kan handla om allt från fjärrvärmenät och elnät till vindkraft och trafikflöden. Utmärkande för mycket modern infrastruktur är att den är sammankopplad i nätverk. Då behövs mer raffinerade metoder för optimering och drift än idag.
Och det är just detta som Anders Rantzer tänker utveckla med de dryga 25 miljoner kronor han fått från Europeiska forskningsrådet. I grunden handlar det om teorier, algoritmer och matematik som ska utformas så att systemet klarar av att vara flexibelt, trots den tilltagande komplexiteten som uppstår med flera användare, krav på energieffektivitet samt, inte minst, individuella anpassningar. De senare kan handla om att styra energiförbrukningen efter önskemål, faktiskt beteende eller väderprognoser.
En draghjälp i både forskning och implementering är maskininlärning, som i sin tur bland annat är ett resultat av den drastiskt ökade datakapaciteten. Forskningen är teoretisk, men kommer delvis att genomföras tillsammans med industrin som studerar nya koncept för fjärrvärmenät.
Pengarna till de båda nya forskningsprojekten vid Lunds universitet kommer från Europeiska forskningsrådets mest prestigefyllda anslag, ERC Advanced Grants. Dessa anslag söks i hård konkurrens med forskare från hela världen och delas ut till personer som bedriver forskning i världsklass. Sammanlagt sex svenska forskare beviljas pengar i årets omgång. Förutom de båda Lundaforskarna får följande lärosäten var sitt anslag: Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet samt Uppsala universitet. Europeiska forskningsrådets information om de beviljade anslagen finns på deras webb.

Filed under: SvenskTeknik