KTH bidrar till självlagande elnät
Med hjälp av nästa generations mobilnät kommer elnätet att bli smartare. Elavbrotten ska både bli enklare och snabbare att laga, enligt Kungliga tekniska högskolan, KTH.
Lars Nordström, professor på KTH
– Med hjälp av 4G kommer elnätet att bli självlagande. När elen går, eller när det blir kortslutning i ett ställverk eller elnätstation, kommer information om detta att både skickas och analyseras automatiskt. Sedan korrigeras elavbrottet genom att elförsörjningen leds om via andra, fungerande delar av elnätet, säger Lars Nordström, professor på KTH.
Han är delaktig i forskningsföretaget Innoenergy som leds av KTH och där arbetet runt smarta elnät bedrivs.
– Självklart kan det självlagande elnätet inte avlägsna nedfallna träd över elledningar, men tekniken kan lokalisera problemet och styra om elen så att strömlösa abonnenter får tillbaka sin el så snabbt som möjligt.
Han tillägger att forskningen möjliggör att det blir billigare för el- och nätbolagen att automatisera felsökningen. Bolagen är också nyfikna på hur mycket snabbare trasiga elnät kan lagas med hjälp av den nya tekniken.
– Elbolagen är mycket intresserade av mängden automation de kan uppnå med denna teknik. Att det tagit fart nu beror på flera saker. Dels innebär det att drift och underhåll blir billigare vilket ligger i linje med ett allt större fokus på effektivisering, dels att det är lönsamt att göra investeringar i tekniken på grund av de lagstiftade straffavgifter som tillkommit på senare år för elavbrott längre än 24 timmar.
Han menar att de självlagande elnäten är en konkret nytta med smarta elnät, och därtill innebär att ett av de första tydliga bevisen för att smarta elnät nu är en realitet.
– Vi laborerar vidare med detta i flera projekt, både på Gotland och i Uppsala. Så en situation där tekniken kommer att användas i våra elnät ligger inte långt bort..
Forskningen har skett i form av ett samarbete mellan KTH, Innoenergy och Ericsson. En så kallad demonstrator som visar tekniken har tagits fram och testats i ett labb på KTH.
– Vi har gjort ett antal simuleringar och funnit att tekniken fungerar, avslutar Lars Nordström i ett pressmeddelande.
Filed under: SvenskTeknik