Efter kris på kris men med hyggligt fulla orderböcker har de svenska företagen lyckats hålla stången. Men Sinf Underleverantörsbarometer för Q3/Q4 2022 visar att mörkret sänker sig ytterligare över företagen. Risken att en kraftig konjunktursvacka drabbar Sverige, ovissheten kring nya stödpaket, de tuffa utspelen inför den kommande avtalsrörelsen, allt detta på toppen av existerande kriser stressar nu företagarna.

– Våra färska siffror visar att 18 procent av underleverantörerna nu planerar varsel och uppsägningar, säger Sanna Arnfjorden Wadström, vd på Sinf – Svensk Industriförening. Trenden förstärks av de dagliga rapporter vi får från våra rådgivande jurister som uppger att frågor kring varslen ökar markant de senaste sex veckorna.

Med en dryg månad kvar till jul sitter en femtedel av Sveriges underleverantörer med svåra beslut att säga upp personal. Barometern visar att osäkerhetsfaktorerna är alltför många för att inte agera.

Pandemin har lärt företagen vikten av att agera i tid. 18 procent eller nära en femtedel planerar att förändra personalstyrkan under Q4 och framåt jämfört med vad som förutsågs för Q3 i föregående mätning, då var det endast sex procent. Nu ligger ökningen på nära 200 procent.

Fortfarande är det fler företag än genomsnittet som har oförändrad orderingång, men osäkerhetsfaktorerna just nu är alltför många. Frågorna som företagen oroligt ställer sig är:

“Hur kall blir vintern? Hur höga kommer el-priserna att bli? När kommer stödpaketen? Kommer inflationen att öka än mer? Hur blir tillgången på halvledare och material? Hur kommer situationen i Ryssland och Ukraina att utvecklas? Hur kommer avtalsrörelsen att sluta med ingångskrav på så stora ökningar som mer än fyraprocent?”

Inte blir situationen bättre av att prognoser från såväl konjunkturinstitut som finansminister spår en mycket kärv period framöver.

– Bland de företag som fortfarande har en ekonomisk buffert kvar, går det att använda konjunkturnedgången till att transformera och utveckla sin verksamhet för att vara väl rustad inför konjunkturuppgången, andra tvingas skära ner snabbt.

Pandemin ledde till att fler företag plockade hem produktionen för att kunna säkra sina leveranser. Den siffran har ökat till 46 procent från 33 procent i förra mätningen. Men blir det en tuff avtalsrörelse med krav på löneökningar som gör det svårt att behålla produktionen i Sverige blir effekten den motsatta.

– Vi har hög kompetens och kvalitet i Sverige. De företag som plockat hem produktionen har säkrat arbetstillfällen, leveranser och har ökat trygghetsfaktorn för sina kunder. Det vore olyckligt att vända den trenden genom att lönekraven gör det omöjligt att matcha prisnivåerna i utlandet, menar Sanna Arnfjorden Wadström.

Den inhemska produktionen är också starkt beroende av en fortsatt kompetensförsörjning. Även här kan lågkonjunkturen slå hårt. Problemen med att hitta kompetens har minskat från 69 procent till 56 procent sedan förra mätningen.

– Många företagare är rädda att mista kompetent personal vid uppsägningar. När väl konjunkturen så småningom vänder uppåt igen har de en lång uppförsbacke för att få in rätt kompetens i tid. Det nya, omtalade omställningsstudiestödet borde även gå till företag för att kompetenshöja i konjunktursvackan. Det skulle kunna mota varslen, höja kompetensnivån i befintliga arbetslag och på så sätt gynna företagen när väl konjunkturen vänder.

Underleverantörsbarometern för Q3/Q4 visar också hur höstens verkligt stora fråga, elen, slagit mot företagen. 73 procent har drabbats av högre elpriser. 50 procent tror att de ökade kostnaderna kommer påverka deras omsättning negativt. 81 procent arbetar för att sänka elkostnaderna.

Men barometern visar också att det finns företag som har påverkats positivt av de höga elpriserna. Det kan vara företag som är kopplade till solcellsbranschen och företag som har investerat i solceller.

– Min bedömning är att vi kommer att se en stor utveckling här med industrianläggningar som börjar utnyttja sina befintliga, ofta stora takpartier till solceller.

Filed under: Svensk Ekonomi