IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH har i en ny studie analyserat klimatpåverkan för Sveriges högsta flerbostadshus byggt av trä. Det åtta våningar höga huset har bland den lägsta klimatpåverkan som experterna sett för ett flerbostadshus.

Studien är en detaljerad livscykelanalys av ett flerbostadshus som ligger i kvarteret Strandparken i Sundbyberg. Huset är byggt av trä, men har garage och källarvåning i betong. Studien är en uppföljning av en tidigare LCA-studie som gjordes på ett lågenergihus i Svenska Bostäders kvarter Blå Jungfrun i Hökarängen i Stockholm som byggdes med ytterväggar och stomme av betong.
Klimatpåverkan för att bygga trähuset i Strandparken är 265 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter (CO2e/m2) eller 194 kg CO2e/m2 när garageplanet räknas bort. Beräkningarna för Blå Jungfrun resulterade i ett motsvarande värde på 351 kg CO2e/m2.
– Klimatpåverkan för att bygga trähuset i Strandparken är den lägsta vi sett för ett flerbostadshus, säger Martin Erlandsson på IVL Svenska Miljöinstitutet. Dessutom ingår markarbeten i analysen, vilket är ovanligt i den här typen av analyser.
Huset i Strandparken består till stora delar av korslimmat trä i stomme och i ytterväggarna. Vill man göra ytterligare klimatförbättringar i trähuset finns den största potentialen genom aktivt val av den betong som används, enligt Martin Erlandsson.
– Att bygga i trä kan vara en pusselbit för att minska klimatpåverkan. Men jag vill samtidigt understryka att de största miljöförbättringarna går att göra för betonghus. Till exempel är det fullt möjligt att med hjälp av materialval och teknik minska klimatpåverkan från Blå Jungfrun med en tredjedel.
I studien av Strandparken framgår det också att klimatpåverkan för byggnaden inklusive drift och underhåll samt markarbete är ungefär lika stor som att värma upp huset med fjärrvärme under 50 år. Hela 75 – 80 procent av byggprocessens klimatpåverkan kommer från byggmaterial.
– Idag ställer byggreglerna inga prestandakrav på klimatpåverkan och eftersom nästan ingen beställare heller gör det är risken stor att vi missar förbättringar, säger Martin Erlandsson.
Att välja byggkonstruktioner med låg miljöpåverkan och längre livslängder måste bli ett allmänt beställarkrav, anser han.
Studien är finansierad av Näringsdepartementet, Byggbranschens utvecklingsfond SBUF och Stiftelsen IVL.

Filed under: SvenskTeknik