Knut och Alice Wallenberg stiftelse satsar på unik elektronik som skall klara planeten Venus extrema förhållanden, med temperaturer upp till 460°C. KTH-professorn Mikael Östling har tillsammans med forskarkollegor beviljats nära 23 miljoner kronor i anslag.

Det material som skall användas i elektroniken är kiselkarbid. KTH har i mer än 20 år forskat på kiselkarbid som halvledarmaterial och befunnit sig i världsledande position. Läs mer om detta, längst ned på EiNs hemsida under rubriken Specialartiklar i våra rapporter från den årliga kiselkarbidkonferensen! En av artiklarna handlar om att skapa integrerade kretsar i kiselkarbid. Klicka här för att läsa om detta högtemperaturprojekt.
Forskningsprojektet har fått namnet Working on Venus. Avsikten är att ta fram instrument som tål 460°C. Så hög temperatur klarar bara kiselkarbid. Dessutom är  materialet mycket strålningståligare än kisel och andra ämnen för halvledare.
En prototyp kommer att presenteras om fem år. Den skall innehålla den elektronik som behövs för att kunna studera Venus yta under en längre tid.
– Vi kommer även undersöka möjligheten att skicka med vår elektronik på någon annans uppskjutning till Venus. Vår elektronik har inte så stor vikt och volym och kräver heller inte kylare. Därför kan den skickas med, säger Mikael Östling, professor och avdelningschef för elektroniska komponenter och kretsar vid KTH.
Klimatet på Venus innebär en enorma hettan, ständiga jordbävningar, gaser, strålning och en annorlunda atmosfärssammansättning (över 95 procent koldioxid). Forskarna tror även att projektet Working on Venus skall kunna ge spin-off-effekter i teknik som också kommer kunna användas under extrema förhållanden på jorden, över eller under jordytan.
I Mikael Östlings forskarteam ingår Christer Fuglesang, adjungerad professor och astronauten vid KTH, Frank Niklaus professor vid KTH, Ana Rusu professor vid KTH, Carl-Mikael Zetterling professor vid KTH, Hans-Peter Nee professor vid KTH samt Gunnar Malm associerad professor vid KTH. The European Space Agency (ESA) samt svensk rymdindustri är knutna till projektet via Christer Fuglesang. Även Linköpings universitet medverkar i projektet.

Filed under: SvenskTeknik