Nu ska Institutet för rymdfysik, IRF, för andra gången utforska Venus. Ombord på den indiska rymdfarkosten Shukrayaan-1 kommer IRF:s satellitinstrument Venusian Neutrals Analyzer, VNA, att studera hur de laddade partiklarna från solen växelverkar med planetens atmosfär och exosfär.

Foto: ESA – C.Carreau

Under 2006-2014 fanns IRF:s instrument ASPERA-4 (Analyzes of Space Plasma and EneRgetic Atoms) ombord på den europeiska rymdfarkosten Venus Express. Instrumentet studerade i detalj plasmaegenskaperna kring Venus samt neutrala atomer som tar sig upp i rymden från atmosfären. ASPERA-4 bestod av fyra olika sensorer som analyserade energetiska neurala atomer, ENA, och plasmapartiklar.

Genom att analysera ENA bidrar instrumentet till ökad kunskap om växelverkan mellan de laddade partiklarna från solen, solvinden och Venus atmosfär.

Yoshifumi Futaana är forskare vid IRF och huvudansvarig för både ASPERA-4 och instrumentet VNA som kommer att utforska den ljusaste planeten på himlen.

– Venus är jordens tvilling men planeterna skiljer sig väldigt mycket åt, säger Yoshifumi Futaana. Venus atmosfär är tät och het men saknar vatten. Vatten fanns för 4 miljarder år sedan när Venus bildades, men det har gått förlorat, förmodligen till rymden. ASPERA-4 bevisade att vatten på Venus flyr ut i rymden med energi som kommer från solvinden. Våra resultat ger också viktig information som hjälper oss förstå exoplaneter runt andra stjärnor, planeter som vi inte kan utforska med instrument på plats runt dem.

Satellitinstrumentet VNA kommer vara en del av ett större indiskt instrumentpaket ombord på Shukrayaan-1 och blir IRF:s nionde mätinstrument för joner och energetiska neutrala atomer. Institutets första liknande mätinstrument, SARA (Sub-keV Atom Reflecting Analyzer), fanns ombord på den framgångsrika indiska rymdfarkosten Chandrayaan-1 som studerade månen under 2008-2009.

SARA bestod av två sensorer, den ena var en detektor för energetiska neutrala atomer och den andra ett instrument som mätte flödet av joner i solvinden. Instrumentet studerade hur plasma runt månen växelverkar med månen där ytan inte är skyddad av en atmosfär eller ett magnetfält. För första gången någonsin kunde SARA undersöka de energetiska neutrala atomer som studsar från månens yta när de träffas av solvinden.

Mätinstrumentet SARA var det första samarbetsprojektet mellan institutet och den indiska rymdforskningsorganisationen ISRO. Det nya Venus-projektet innebär att samarbetet fortsätter.

IRF:s föreståndare, professor Stas Barabash hade det svenska huvudansvaret för SARA och har nu delvis ansvar för VNA-instrumentet.

– SARA-experimentet var verkligen ett spännande uppdrag som avslöjade ett antal okända hemligheter om hur månen växelverkar med rymden, säger Stas Barabash. Samarbetet med det indiska teamet var nyckeln till det lyckade experimentet. Vårt nästa gemensamma mål är utforskningen av Venus för att förstå varför jorden och Venus, som började som tvillingar, utvecklades så annorlunda.

Uppskjutningen av Shukrayaan-1 är planerad till någon gång under den andra halvan av 2023 och kommer att ske från den indiska rymdbasen Sriharikota.

Det tar sex månader för rymdfarkosten att flyga till Venus och sedan kommer Shukrayaan-1 att tillbringa ett år i omloppsbana runt Venus för att undersöka planeten.

Filed under: SvenskTeknik