Det finns ingen gräns för hur gammal en människa kan bli. Det är slutsatsen i en nyligen publicerad vetenskaplig studie. Resultatet har väckt stort intresse i internationella medier, från The Times till France 24.

Holger Rootzén, professor i matematisk statistik vid institutionen för matematiska vetenskaper

I över hundra år har människans förväntade livslängd i de mest utvecklade länderna ökat stadigt med tre år per decennium. Men hur länge kommer den ökningen att fortsätta? Frågan är föremål för livliga diskussioner bland forskarna inom området.
År 2017 publicerade Chalmersforskarna Holger Rootzén och Dmitrii Zholud för första gången sin teori om att det inte finns en övre gräns för mänsklig livslängd. Sedan dess har större datamängder blivit tillgängliga, och en ny studie kommer fram till samma slutsats: det finns inga statistiska belägg för en mänsklig maxålder.

– Vi har med avsevärt större datamängder kunnat styrka våra tidigare resultat, säger Holger Rootzén.

Resultatet motsäger ännu en gång en tidigare publicering i den vetenskapliga tidskriften Nature, där man drog slutsatsen att den naturliga gränsen för människans livslängd är 115 år.

– Om det hade funnits en gräns under 130 år så borde den ha upptäckts i studien och det skulle i sådana fall ha varit en indikation på att ökningen av medellivslängden inte kan fortsätta obegränsat. Men så är det alltså inte.

Kunskap om vår livslängd är viktig för samhället, och kan spela roll för till exempel planering av pensionssystem. Men några tecken på att människans livslängd inte fortsätter att öka syntes alltså inte i studien. I själva verket ser det ut som om att chansen att överleva ännu ett år ökar snarare än minskar i riktigt hög ålder.

Efter 108 års ålder är chanserna att leva ett år till som att singla slant, slår forskarna fast. Om det blir krona så lever du till nästa födelsedag.

– Hade vi träffat Jean Calment, den person som levt längst och som var 122 år när hon dog, när hon fyllde 108 år, skulle vi ha kunnat berätta för henne att hon måste få krona 14 gånger i rad för att bli 122, chansen är ungefär en på 16 000.

Eftersom antalet individer som lever väldigt länge ökar, ökar också möjligheten att någon kommer att uppnå till exempel 130 levnadsår. Men om det inte sker några medicinska revolutioner är det, enligt Holger Rootzén, dock osannolikt att någon under de kommande 25 åren kommer att leva längre än i 128 år.

Ett annat intressant resultat i studien är att de skillnader i överlevnad, mellan till exempel kvinnor och män, eller olika livsstilar, som finns i yngre åldrar planar ut efter 108 års ålder.

– Det verkar inte finnas någon skillnad i dödlighet vid hög ålder mellan olika länder och mellan kvinnor och män. Vi misstänker att platån med 50 procents risk att dö per år är en biologisk egenskap som är gemensam för alla människor.

Studien är gjord i samarbete med forskare från EPFL, Max Planck Institute for Demographic Research och HEC Montreal. Den vetenskapliga artikeln ”Human mortality at extreme age” är publicerad i tidskriften Royal Society Open Science.

Data samlades in dels genom den internationella databasen om livslängd (International Database on Longevity) som innehåller över 1 100 så kallade supercentenarians (personer över 110 år) från 13 länder och dessutom semi-supercentenarians (personer över 105 år) från några av länderna, och dels genom uppgifter från Italien om alla personer som var minst 105 år mellan januari 2009 och december 2015.

Forskarna använde en kombination av extremvärdesstatistik, överlevnadsanalys och datorintensiva metoder för att analysera dödligheten hos italienska och franska semi-supercentenarians. Fynden överensstämmer med tidigare analys av den internationella databasen om livslängd och tyder på att varje fysisk övre gräns för människans livslängd är så hög att det är osannolikt att någon når den.

Filed under: SvenskTeknik