InGaAs SWIR-detektor i rymden

Posted on maj 2nd, 2013 by Göte Fagerfjäll

I morgon åker tre av IR-detektorföretaget Xenics InGaAs-detektorer upp i rymden. ESA-satelliten Proba-V skall övervaka växtlighetsmönster över hela jorden och då krävs lågbrusiga detektorer med hög upplösning.

 

De nya Xlin-1.7-3000 SWIR InGaAs-detektorerna ger en upplösning på mer än 3 000 bildpunkter. Det är mer än någon annan liknande enhet och passar därför i Proba-V-satelliten som kommer att cirkla runt jorden 880 km höjd. Satelliten skall ge detaljerad information om långsiktiga förändringar vad gäller grödor och växtlighetsmönster.
Detektorn klarar upp till 10 krad joniserad strålning och allt annat som måste utstås i ett rymdprojekt. Upplösningen är 100 m på en bredd av 2 200 km. Satelliten skjuts upp från Kourou i Franska Guyana med ESAs nya VEGA-raket.

Filed under: Utländsk Teknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Lätt att förstöra infrastruktur

    Både klimataktivister och politiker är rörande överens om att vi måste byta till elbilar (eller helst sluta köra bil) och sluta att flyga inrikes. Men förvånansvärt få verkar fundera på vad som händer när fungerande infrastrukturer inte längre är lönsamma. Kan vi klara oss utan inrikesflyg, postbefordran och bensinstationer? Finns det ett vettigt alternativ när den gamla infrastrukturen inte längre finns? Och finns det till och med en risk att vi tappar bort hela elnätet när anslutningen blir alltför dyr?

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (814 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.