Inte i den svenska skolan, vågar jag säga med nu 37 års erfarenhet av grundskolan, gymnasiet och högskolan både i offentlig och i privat regi.

Visst, det förekommer kurser åt det hållet som kan heta företagsekonomi eller entreprenörskunskap och visst det finns många krafter som Ung Företagsamhet, Drivhuset vid Handels och Entreprenörskolan vid Chalmers – och visst de anstränger sig för allt de kan för att ställa allt till rätta. Men när finansministern förkunnar att det är dystra tider på gång så är det helt uppenbart att alla dessa satsningar inte hade varit tillräckliga i det tidsperspektiv som anges ovan.

Arbetstagare
I skolan lär man sig att iklä sig rollen som arbetstagare. Man lär sig om sina rättigheter, vem eller vilka som bevakar ens intressen. För rättvisans skull slinker det ibland en och annan skyldighet också. I sådant ljus förefaller alla arbetsgivare som elaka monster som tvingar folk att slita ut sig fysiskt och mentalt. Monster som skall bekämpas. Nästan undantagslöst drömmer alla elever om ett bra och välbetalt jobb, men frågar aldrig hur dessa skapas. Ha, säger Du, sådana är de, dagens elever! Nej, säger jag, elever agerar utifrån det som vi vuxna sagt till dem och ordnat för dem.

I mitt liv har jag sett unga människor starta och utveckla sina företag. Jag har sett hur de börjat i ett kyffe och till slut köpt egna byggnader, hur ett enmansföretag på kort tid gav jobb åt trettio personer.

Men jag har också sett talanger som skulle kunna men aldrig vågat starta. Devisen att det är ”Bättre lyss till den sträng som brast än aldrig spänna en båge” dog tydligen tillsammans med sin skapare, Heidenstam. Som jag ser det är anledningen till det klena utfallet (yielden på elektroniska) att skolorna, som en goda ögontjänare, försöker tillfredsställa alla goda krafter i samhället. Därför kan inte skolorna skapa arbetsgivare i en framtidsektor, eftersom sådana måste vara färdigskapade och etablerade innan de kan kräva någonting.

Därför finns det utbildning för elektriker, VVS-tekniker, snickare, byggnads-, automations- och datatekniker, kockar och servitörer. Alla de ovan nämnda och förbigångna fraktioner ser till att det skall utbildas folk för deras skrå. Men elever utbildas främst för att söka och få arbete, inte för att skapa det.

Nya branscher?
I dagens Metro (20150126), hittar jag en typisk annons för de traditionella yrkesutbildningarna, men inget om nya yrken. Enkelt. Arbetsgivare i de befintliga branscherna har begärt viss utbildning och skolan tillgodoser att behovet uppfylls.

Inget fel i det. De befintliga branscherna ser bara till att deras rekryteringsbehov uppfylls, vilket är sunt om branschen skall vara kvar i vårt land. Det är inte deras jobb, utan politikernas att underlätta och se till att nya arbetstillfällen skapas i branscher som ingen hunnit tänka på.

Företag efter examen
Dessa nya branscher kan skapas om man inför bara en liten förändring i läroplanen. Det gäller att stärka logistiken kring egenföretagande, så att varje elev som lämnar den svenska skolan har helt klart för sig hur man startar och driver ett företag. Jag anser att alla elever som lämnar den svenska skolan bör göra det med ett riktigt och lagligt registrerat företag, en enskild firma räcker – så att de bättre kan ta vara på affärsmöjligheterna när dessa uppenbarar sig.

Om bara så lite som 10 procent av eleverna tar vara på denna chans att stå på egna ben, då skulle kanske arbetslösheten minska, möjligen avskaffas. Om bara en av tio av dessa börjar anställa, då blir effekten ännu starkare. De övriga, som väljer att söka arbete, kan dock när som helst välja att byta sida och bli egenföretagare, eftersom de har det klart för sig hur det går till. Allt blir så mycket lättare om man vet hur man skall agera.

Samtidigt kan man underlätta för ungdomarna att ta det steget, t ex genom att erbjuda skattefrihet de första tre åren, därefter minskande skatterabatt under en lika lång period. Det tar tid för nyetableringar att nå lönsamhet – som för Volvo. Dessutom lockar många länder till sig nya företagare med liknande locktoner.

Initiativförmåga
Man skall aldrig underskatta människornas påhittighet och initiativförmåga. Därför tror jag att i förening med vetenskap mycket nytt kan åstadkommas inom alla branscher. Inom el och elektronik finns det potential för många nya produkter, både enkla och avancerade.

Idag är det faktiskt lättare att skapa nytt än någonsin tidigare. Inom el och elektronik har vi simulatorer. Komponenter är billiga och allt smartare, som t ex mikrodatorer och FPGA. Det finns tonvis med startsatser och alltihop kan förpackas i 3D-utskrivna individuellt designade och kundanpassade kapslingar. Marknadsföring kan skötas via Internet, eller mer traditionellt. Det enda som saknas är att veta att det finns, vad som finns, hur man kommer igång och lite exempel, något som skolan borde ta hand om – om någon i myndighetsställning kom på att säga ett pip.

Mycket kvar att uppfinna
Är allt uppfunnet då? Så trodde den amerikanske patentchefen redan vid slutet av 1800-talet. Vi vet hur rätt han hade. Upprepas historien? Kommer vi att sluta äta, gå på toa eller använda el om si så där 100 år?

Alla har läst historia i skolan, men visa mig den skola som undervisar i framtid. Och ändå är framtiden rätt så lätt att förutsäga eftersom många av de mänskliga behoven är tidlösa och kommer att bestå i många tusen år framöver. Därför, utan att göra anspråk på att vara någon profet, vågar jag mena att i framtiden kommer vi att behöva äta mat och gå på toa, vi kommer även att stå, gå och springa på egna fötter, vi kommer också behöva assistans med tunga arbeten. Förmodligen kommer vi att ha mer fritid vilket genast leder till mer underhållning. Och i skolan kommer vi att behöva lära oss allt mer på kortare tid, eftersom vi ser hur den globala kunskapsförmögenheten utökas för varje dag som går. Lite mer riskabelt är att säga att användningen av el kommer att förändras så att vi får batterier som orkar driva ett hus länge, kanske 100 år. Så kan man hålla på och drömma. Ända till allt kastas omkull av plötsliga krig, farsoter eller missväxt.

Jag tror inte att det slutar med att alla kommer bli egenföretagare. Idag läser alla matte och svenska även om de inte blir författare eller beräkningsingenjörer. Men vi skulle kanske bli bättre på att ta vara på chanser och tillfällen om fler visste hur man skall gå till väga innan.

När det gäller el och elektronik, så bör branschen visa mer högljudd aktivitet så att skolorna fattar att el, analog- och digitalteknik, mikrodatorer och FPGA är värda att satsa på och kan leda till ökad sysselsättning. Då kanske får vi en lite gladare finansminister.

(Jag har lärt mig lite men väldigt bra)

Filed under: SvenskTeknik