Hur får man ett kontrollrum på ett kärnkraftverk mer underhållande? Hur kan framtidens möbler se ut och fungera? Är det möjligt att skapa en mobilapp som berättar för dig när du kommer att bli sjuk? Forskarna på forskningscentret Mobile Life har svaren.

När forskningscentret Mobile Life ordnar en utställning om Sakernas Internet är det glädje och lekfullhet i fokus. Här visas bland annat forskarnas samarbeten med såväl IKEA som ABB och Ericsson upp.
KTH är en betydande partner i Mobile Life, och centret leds av KTH-professorn Kristina "Kia" Höök. Här finns ett trivsamt gytter av robotar och egentillverkade innovationer. Om du någonsin känner att kreativiteten är på väg att sina så är det hit du ska bege dig för att få inspiration.
Ja, Mobile Life-forskarna har väldigt många sköna och intressanta idéer.
– En stor del av Mobile Lifes forskning är grundläggande och idéer och tankar här når marknaden om 8-10 år, säger Kia Höök. Här finns många olika discipliner och områden representerade, och lek och kreativitet står i centrum.
Hon fortsätter med att berätta att centret, som nu funnits i sju år, är hemvist åt 45 forskare. Forskningen i sig är gränsöverskridande och rör vitt skilda områden och ämnen som datavetenskap, interaktionsdesign, materialforskning, sociologi och psykologi, mode, sport, speldesign och dans.
Så vad får besökare ta del av vid ett besök på Mobile Life?! I ett hörn återfinns Johanna Mercurio som pysslar med några möbelprototyper som hon och kollegan Martin Jonsson tagit fram i nära samarbete med IKEA.
En av dem ser ut som en kokong. Den kan man krypa in i. Väl inne så möts man bland annat av ljus som pulserar i takt med andningen och en behaglig värme som sprids genom underlaget man vilar mot. Kokongen skänker lite av samma omgärdande känsla som Eero Aarnios fåtölj Ball Chair, men är betydligt mer stimulerande än så.
Syftet med projektet, som kallas BodyAware, är att öka användarnas medvetenhet om den egna kroppen. Feldenkraismetoden står i centrum, det vill säga att medvetandegöra hur människans olika kroppsfunktioner rör sig i samklang och påverkar varandra. Konkret kan det handla om nya sätt att andas på och att visualisera alla små kroppsrörelser som vi utför men som vi inte tänker på.
Forskarkollegan Oskar Juhlin har även han samarbetat med IKEA och tagit fram en del spännande och sköna prototyper. I forskningsprojektet LiveNature har han och de andra bland annat kopplat ihop billiga små väderstationer med mobiltelefoners kameror, mikrofoner och andra sensorer. Bilder, ljud och annan information kan sedan streamas till digitala fotoramar eller webben. Varför bara en akvarellmålning på lantstället när man kan se både vår, sommar och höst träda in på samma plats, i ljud och bild på väggen hemma eller på Facebook.
Oskar Juhlin forskar också om smarta klockor i projektet Watch for Figuracy. Dessa klockor är tänkta att anpassa sig efter din garderob. Bär du mörk kostym har klockan ett utseende, en ljus galaklänning och armbandsuret byter åter skepnad. Det handlar om att låta mode och teknik ingå ett livslångt äktenskap.
KTH-forskaren Jarmo Laaksolahti som är verksam vid Mobile Life visar upp några sköna klot samt ett knippe ljuspinnar. Han berättar att han, bland annat i samarbete med ABB, jobbat med att göra kontrollrum mer levande och roliga att arbeta i.
– De som jobbar i kontrollrum på till exempel kärnkraftverk behöver vara alerta och engagerade hela tiden. Långa perioder av inaktivitet på grund av jobbets natur på en tydligt avgränsad arbetsplats med lite yttre stimulation kan motverka detta.
Hur ljuspinnarna fungerar?! Med hjälp av sensorer känner de av hur personalen mår och lyser därefter i olika färger. Ett flertal uppsättningar ljuspinnar – var och en kopplade till en person – var tillgängliga, vilket gjorde att personalen fick luska ut vilken ljuspinne som motsvarade vilken person. Det blev till ett spännande pussel.
Kloten då? Jo, de markerar genom att lysa om det under en viss tidsrymd funnit människor och aktivitet i närheten av dem. Kloten skänker en kvarvarande känsla av liv och rörelse, även om människorna befinner sig på en annan plats för stunden.
– Det är inte alltid lätt för människor att förutse vad de vill ha i framtiden, så de här prylarna är ett sätt att utforska det.
Just framtiden är något som även KTH-forskaren Vincent Lewandowski fokuserar på. Framtiden för Sakernas Internet.
– Länge har fokus legat på smarta kylskåp som håller koll på hur mycket mjölk eller hur många ägg du har kvar. Jag vill istället fokusera på vilka saker uppkopplade mot Internet som komma skall i framtiden, och vad dessa får för konsekvenser.
Till exempel har Vincent Lewandowski i samarbete med klädmärket Björn Borg skissat på och funderat över framtidens underkläder, spännande scenarier som bland annat inkluderar teknik.
Det handlar alltså om att låta fantasin flöda fritt och okontrollerat. Mer fiktion i verkligheten. För precis som kollegan Jarmo Laaksolahti hävdar är det inte alltid lätt att förutspå vad man önskar sig. Då får forskarna ta den gränslösa kreativiteten till hjälp.
Googles nyligen genomförda köp av Nest Labs för 3,2 miljarder dollar spelar också en viss roll för Vincent Lewandowskis forskning. Nest Labs tillverkar en smart termostat uppkopplad mot Internet som kan installeras i hemmet. Typiskt en Sakernas Internet-pryl. Genom uppköpet är det högst rimligt att anta att Google bland annat kommer att samla in information om kundernas temperaturförhållanden hemma, information som sedan kan kommersialiseras.
Det är här den personliga integritet kommer in i bilden, något som Vincent Lewandowski alltså intresserar sig mycket för i sin forskning.
Från integritet och knopp är steget inte långt till kropp. Jakob Tholander forskar inom ämnet Internet of sports, en delmängd av Sakernas Internet. Han visar upp en app i mobilen som kommunicerar med ett band med sensorer som sätts runt bröstkorgen. Förutom puls mäts även rörelser i höjd och sidled. Den här informationen illustreras sedan på mobilskärmen.
– Spring fram och tillbaka, så ska du få se resultatet sedan, uppmanar han.
På skärmen uppstår ett mönster som visar hur jag rört mig under den korta löpturen. Det är information som jag sedan själv kan relatera till och använda mig av om jag vill förändra min löpstil.
Appen, som inte nödvändigtvis måste jämföras med Runkeeper, är något jag ändå förutspår kommer att attrahera alla löpare som går igång på träningsarmband och -appar i mobilen.
Jakob Tholander lägger till att själva träningsupplevelsen i sig är också viktigt. Vissa löpare är minst lika intresserade av den, som löpdistanser och tider. Och även här fyller hans app en viktig funktion.
En annan mjukvara som har med kroppen att göra är Lucian Leahus app Illbook. Med hjälp av stora datamängder med tillhörande analys – det vill säga big data – kan appen förutspå när du kommer att bli sjuk. Information som används (och som med lätthet kan samlas in via mobilen) är vilka du träffat de senaste dagarna, om dina barn haft sjukdomssymptom och vilka av dina arbetskollegor som varit sjuka. Appen kan också använda sensorer om du kopplar in sådana. Med tillräckligt mycket data går det att förutspå om du eller någon kollega kommer att vara sjuk imorgon.
Det här kan uppfattas som integritetskränkande men också ha en rad fördelar. Som att du slipper avboka möten samtidigt som du kräks. Att du kan förhindra smittspridning. Faktum är att det finns väldigt många användningsområden när man börjar tänka efter.
Vasiliki Tsaknaki heter en annan KTH-forskare som är verksam vid Mobile Life. Hon undersöker bland annat olika material. Hur läder, trä och koppar kan användas tillsammans med teknik och hur man tillverkar smycken med olika funktioner. Som halsbanden Vasiliki Tsaknaki visar upp, som samtidigt är ett komplett högtalarsystem. Därtill ett väldigt spännande sådant.
Hon utforskar olika ädelmetallers strömledande egenskaper i syfte att kunna designa mobila och bärbara prylar.
Vasiliki Tsaknaki berättar att hon i och med utforskandet av nya material är intresserad hur dessa material åldras. Vilket patina de får efter ett tags användande.
På tal om åldrande så har Elsa Vaara flera idéer om hur vi kan använda oss av gammal skåpmat på Internet och i mobilen.
Till exempel har hon utvecklat appen Delete by Haiku. Programmet tar helt enkelt gamla SMS från din mobil och gör om dem japanska dikter.
Ja, precis lika intressant som appen Rhythm Poetry. Elsa Vaara betraktar rytmen som ett interaktivt material, och som vi använder oss av hela tiden när vi går, pratar, äter eller andas. Den finns överallt.
Det gör också att rytm kan användas till olika saker. Som poesi. Det är precis det som Rhythm Poetry går ut på. Trumma, prata eller sjung för appen, och den ger dig en dikt tillbaka.
– Appen ger en poetisk tolkning av rytmen. Den kan vara både fin, ful, utrycksfull, reflekterande och så vidare, berättar Elsa Vaara.

Filed under: SvenskTeknik