Energimyndigheten och GKN Aerospace i Trollhättan med partners satsar tillsammans 24 miljoner i det tvååriga projektet ”H2JET – Utveckling av nyckelkomponenter för vätgasframdrivning med gasturbinbaserade flygmotorer”.

I projektet, som startar 1 juli, kommer projektdeltagarna att ta fram ett antal tekniska lösningar för tre viktiga delsystem för vätedrivna flygmotorer för civila medeldistansflygplan.

Europas flygindustri har satt upp tydliga mål och antagit en ambitiös färdplan för att nå netto-noll utsläpp till 2050. Det finns flera olika tekniker som utvecklas för att minska flygets fossila utsläpp och som lämpar sig olika bra för olika segment i flygbranschen (storlekar på flygplan och flygsträckor). Vi ser därför en parallell utveckling av olika typer av framdrivningslösningar och bränslen. Vätgas har pekats ut som ett av framtidens drivmedel för flyget och flygplanstillverkaren Airbus har lanserat att man avser utveckla tre konceptflygplan som alla bygger på vätgasteknik till 2035.

Den teknik som förväntas ge störst nytta för klimatet är nya flygplan som drivs genom förbränning av flytande vätgas i gasturbiner och det är för att skynda på den utvecklingen som detta projekt startas. Det finns även andra sätt att använda vätgas i flygplan, bränslecellsdrivna flygplan på kortare distanser och med lite mindre flygplan eller genom att syntetisera ett flytande bränsle från vätgas och koldioxid, ett så kallat elektrobränsle.

GKN Aerospace bedömer att 50-90% av dagens koldioxidutsläpp från flyget kan elimineras med vätgasflyg, vilket skulle innebära globalt minst 500 miljoner ton per år. Prognoser för resandevolymer när vätgasflyg kan bli tillgängligt gör dock troligt att emissionsminskningarna snarare kan handla om 1000-3000 miljoner ton per år.

Svensk industri kan stå för vitala delar av den teknik som gör detta möjligt och möjligheten att exportera utsläppsminskande teknik och produkter är den främsta anledningen för det svenska intresset.

Genom att snabbt demonstrera delsystem- och komponentteknik för vätgasdrivna gasturbiner kommer H2JET att öka utvecklingstakten och positionera deltagarna inför internationella flygmotor- och flygplansutvecklingsprojekt, såsom Clean Aviation Partnership inom EUs nystartade ramprogram Horizon Europe.

– Vi ser väldigt positivt på denna satsning som hjälper oss att bli en del av lösning på flygets klimatutmaning, säger Henrik Runnemalm, Forskningschef på GKN Aerospace i Sverige. Vi kommer att kunna dra stor nytta av GKN Aerospace långa erfarenhet av att arbeta med komponenter för flytande vätgas till motorerna i Europas rymdraket Ariane, och vår unika förmåga inom lättviktskonstruktion och avancerad tillverkningsteknik.

Förutom GKN Aerospace i Trollhättan deltar Chalmers Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Högskolan Väst, RISE samt företaget Oxeon (SMF).

Filed under: SvenskTeknik