Ett 90-tal personer från industri, akademi och myndighet samlades under en ”summit” på tekniska Museet den 5 februari. Med utgångspunkt i forsknings- och innovationsagendan ”Smartare elektroniksystem för Sverige” gäller det nu att ta nästa steg i form av en SIO-ansökan till Vinnova. Senast den 7 mars vill Vinnova ha ansökan, så om du vill påverka, tag kontakt med gruppen bakom agendan.

Under förra året togs forsknings- och innovationsagendan ”Smartare elektroniksystem för Sverige” fram. Den togs fram i ett sammarbetet mellan Branschorganisationen Svensk Elektronik, Swedish ICT Acreo, Swerea IVF, PhotonicSweden, Chalmers, Luleå universitet och KTH. Nästa steg blir en ansökan till Vinnova om anslag för att skapa ett strategiskt innovationsområde (SIO) för svenska elektroniksystem.
I en ”Summit” på Tekniska museet i Stockholm, den 5 februari, samlades industri, småföretag, branschföreträdare, forskningsinstitut, offentliga aktörer och universitet med syfte att ta fram strategier, ansvar och aktiviteter för innovationsområdet som argument i en SIO-ansökan.
Att evenemanget hölls på Tekniska museet var naturligt. Här visas ju rader av innovationer som lett den svenska industrin framåt.

Carolina Olsson, Tekniska Museet, inledde med att berätta om detta museum, som lockar 300 000 besökare varje år att stanna i genomsnitt 168 minuter! Och att man tar sikte på att höja siffran till 500 000 besökare genom att locka fler barn och ungdomar med litet ny, mera applikations nära inriktning, som man redan nu kan se exempel på. Utställningen skall spegla den förändring som skett i samhället.

Vinnovastöd i tiden
Marie Wall, projektledare inom Vinnova, gav exempel på hur snabbt förutsättningar i samhället kan förändras.

– Vi behöver inte gå längre tillbaka än till 1987. Telefonen var då relaterad till en plats, det var kriminellt med bemanningsföretag, CCCP krigade i Afghanistan och Berlinmuren fanns fortfarande. Facebook, Spotify, Twitter, Youtube fanns inte för tio år sedan.

Hon påminde om att om tio år har en tredjedel av världens 500 största företag fallit bort.
— Sveriges förmåga i ett tekniskt perspektiv handlar alltmer om att erbjuda tjänster. Vi lämnar traditionella värderingar. Nu gäller handlar det om att visa vilka värden i samhället som nya innovationer kan ge. Det är det som ligger bakom vår satsning på strategiska områden för Sverige: För att öka vår internationella konkurrenskraft och en nationell samverkan för förnyelse.
Det handlar om att förnya svenska styrkeområden, stimulera och omvärdera den befintliga värdekedjan och stärka branschöverskridande kompetens, kunskap och teknik. Specifik kunskap om material, hård- och mjukvara skall kunna stärka andra branscher.
I linje med dessa tankar utlyste Vinnova 70 agendor. Fem av dessa har lett till SIO-program.
Vinnovas SIO-programmen stöds med ”nya pengar”, dvs det är inte fråga om någon omfördelning från andra ekonomiska medel.
– Det gäller att kunna dra nytta av redan gjorda investeringar. SIO-programmen skall verka som ”klister” mellan andra projekt, säger Marie Wall.

SIO för produktion först ut
Produktionsagendan var en av de agendor som utmynnade i en SIO med titeln Produktion2030. Eva Wigren, Teknikföretagen, berättade om de erfarenheter som ledde fram till detta mål.
Det handlar framför allt med denna SIO-satsning skapa en hållbar lösning av samhällets utmaningar och skapa en hållbar samhällsutveckling, ökad konkurrenskraft och att göra det attraktivare att investera i Sverige.
Bakgrunden till detta arbeta går tillbaka ända till 1997 då s k Forskarskolor kom till. SSF stödde detta med motiveringen att forskare skulle kunna läsa olika ämnen på olika högskolor. Dessas kurser skulle inte konkurrera. I stället skulle de samverka på så sätt att de var specialserade på olika inriktningar.
Tillsammans med IVA skrev Teknikföretagen rapporten ”Framtidens produktion” vars slutsatser ledde till att de skrev ett gemensamt inspel 2008 om strategiska forskningsområden. Chalmers och Lunds universitet bildade ett spetskompetensområde, KTH och Mälardalens högskola, ett annat.
EU-programmet Effra kom till för att finansiera forskningsprojekt i Europa.

– Vi tyckte att industrin hade alltför liten möjlighet att påverka, säger Eva Wigren. Det borde finnas forskning som drivs närmare industrin. Vi tänkte att man borde satsa på strategiska innovationsområden och lade ett förslag till regeringen, tillsammans med IF-metall, Swerea IVF och de två spetskompetensområdena (Chalmers/Lth, KTH/MDH).

När Vinnova sedan drog igång innovationsagendorna var det ”upp till bevis”.
Eva Wigren nämner olika instrument för att leda en agenda vidare till en SIO:
* Starta rätt forskningsprojekt
* Att få ut tekniken till små och medelstora företag
* Samverkan mellan industri och högskolor
* Ökad utbildning
* Samverkan inom EU
Det finns sex styrkeområden som Produktion2030 pekar ut:
* Miljömässigt hållbar produktion
* Flexibla tillverkningsprocesser (tror inte på högvolymtillverkning i Sverige)
* Virtuell produktionsutveckling samt simulering
* Människans roll i produktionssystem (t ex att svenska anställda vågar säga sin mening för att påverka projekt)
* Tjänster (Tjänster hos Teknikföretagens medlemmar motsvarar idag en tredjedel av deras omsättning)
* En integrerad produktionsutveckling.
Teknikföretagen tänker nu bygga upp expertgrupper. Läs mer om det på www.produktion2030.se
– Viktigt är nu att bygga upp kluster där småföretag ingår, sade Eva Wigren som avrundade med att rekommendera ett likande upplägg för SIO-ansökan med anslutning till forsknings- och innovationsagendan ”Smartare elektroniksystem för Sverige”.

Framtidens elektronikutveckling

– Vi hade ett behov av att kunna definiera branschen. Det har vi nu gjort med arbetet med ” Smartare elektroniksystem för Sverige”, sade Maria Månsson, styrelseordförande i Branschorganisationen Svensk Elektronik.

Se https://www.elinor.se/index.php/Elektronikbranschen-ar-lonsam-och-starker-ovrig-industri.html . Läs mer här om hur elektronikbranschen är fördelad mellan tre kategorier. Intressant är att de tre kategorierna tillsammans omsätter halva näringslivsverksamheten, eller en fjärdedel av Sveriges BNP. Det visar på storleken av den alltför dolda elektronikindustrin!

Leif Ljungqvist, vd för Acreo pekade ut några områden där Sverige har verklig spetskompetens:
* Nano och mikroelektronik
* Fotonik
* MEMS
* Kraftelektronik
* Inbyggda system
Nu återstår för aktörerna bakom agendan ”Smartare elektroniksystem för Sverige” att skriva en fullständig SIO-ansökan, som skall vara inne hos Vinnova senast den 7 mars.
Beslut meddelas den 19 maj.
– Efter en etableringsfas, från juni till och med december, skall sedan programstart kunna ske i januari 2015, sade Leif Ljungqvist.

Filed under: SvenskTeknik